TEGUICIGALPA. Med knuten näve svor Bolivias nye president Evo Morales presidenteden i söndags. Och inför samma knutna presidentnäve svor hans ministrar sin ed i måndags.
– Noll korruption, noll byråkrati, varnade presidenten ministrarna i kongresspalatset i La Paz.
Utnämnandet av flera av de nya ministrarna är samtidigt ett uttryck för att Morales vill regera tillsammans med Bolivias breda folkrörelse. Bland dem Abel Mamani, förstaden El Altos hårdföre unge ledare, som får ansvar för den viktiga vattenfrågan.
Där finns också Nila Heredia − 60-årig läkare, före detta gerillasoldat hos Che, fängslad fyra-fem gånger under 1970- och 80-talet, tidigare medlem i det bolivianska kommunistpartiet (PCB-ml), ledande kraft i människorättsrörelsen, ordförande för Latinamerikas FEDEFAM (kontinentala föreningen för de anhöriga till försvunna) efter att hennes argentinske man försvann i händerna på de USA-styrda militärerna.

Men där finns också Andrés Solís, journalist och författare som får den kanske viktigaste ministerposten − energi. För oss latinamerikareportrar är Solís kunskaper om Bolivias energi- och mineralresurser ovärderliga som källa.
Utnämnandet av Solís på denna nyckelpost måste ha utlöst ett politiskt SOS hos USA:s State Departement och blivit en bekräftelse på Morales ”antiimperialistiska” karaktär. I sitt tal inför regeringen och kongressen underströk presidenten att ”Bolivia, inte Evo Morales, har många vänner i världen”, men nämnde särskilt Kubas roll i kampen för att förändra Bolivia.
– Med Kuba ska vi utrota analfabetismen. Utbildningsministern ska omedelbart ta kontakt med lärarkåren och tillsammans med kubanerna inleda elimineringen av analfabetismen.