Varje år kommer rapporten Global Gender Gap ut, som mäter klyftorna mellan män och kvinnor i 130 olika länder. Tidigare låg Sverige på första plats. De senaste åren har vi halkat ner till fjärde plats.
– Man kan se att de nordiska länderna är i topp, men när de andra nordiska länderna har gått framåt  så ligger Sverige kvar på samma nivå, säger Liisa Husu, sociolog och gästprofessor i genusvetenskap vid Örebro universitet.
Samtidigt säger hon att det är relativt små skillnader mellan länderna som är högst rankade i jämställdhet. En delförklaring till att Sverige är omsprunget kan vara att både Island, Norge och Finland har haft kvinnliga statsministrar eller presidenter, vilket Sverige aldrig har haft hittills.
Rapporten tar hänsyn till graden av ekonomisk jämlikhet, politiskt deltagande och utbildning när den mäter hur jämställda länder är. Island, som toppar listan, har minskat könsklyftan med 85 procent, medan Sverige hamnar på 80 procent. Även om Sverige fortfarande ligger på samma placering som 2009, har landet krupit lite neråt.

Frankrike tappar mark

Liisa Husu betonar att rapporten ska läsas som hur resurserna i ett land fördelas mellan män och kvinnor. Den tar inte hänsyn till andra faktorer, vilket gör att ett fattigt land som exempelvis Lesotho kan komma högre upp i rankningen än Storbritannien. Om man tittar på rapporten i sin helhet så visar den att det går framåt vad gäller utbildning för kvinnor, men maktfördelningen inom ekonomin och politiken utvecklas inte lika snabbt.
– För drygt hundra år sedan skulle inte kvinnor utbilda sig, nu har de fått och använt den möjligheten men ändå ger näringslivet och arbetslivet företräde för män.
Annars var kanske en av de största förändringarna i rapporten Frankrikes fall från en 18:e plats till plats 46 i listan. Det har väckt stor uppmärksamhet i landet. Liisa Husu säger att det stämmer överens med hur franska forskare har beskrivit situationen i landet för henne. En orsak till det stora fallet sägs vara att kvinnorna inom politiken har blivit färre under Sarkozys styre.
Hon tillägger att det även finns en rätt paradoxal syn på jämställdhet i Frankrike, där kvinnor både förväntas utbilda sig och arbeta samt skaffa många barn och sköta allt i hemmet.
– Den politiska viljan att göra något åt ojämställdheten finns inte i Frankrike.