– Det som är slående är den ekonomiska kampen att få pengarna att räcka, samtidigt som konsumtionskulturen tränger sig på de här föräldrarna allt mer, säger Torbjörn Hjort, en av författarna till rapporten Det blir många nej, som gjorts på uppdrag av Konsumentverket.
I rapporten intervjuas ekonomiskt utsatta barnfamiljer om deras konsumtionsvanor i vardagen. Många beskriver en situation som de betraktar som ohållbar på längre sikt.
– Nu är nästan blöjorna slut och jag har verkligen inga pengar kvar. Då får man panik och vet inte vad man ska göra. För det mesta är det så här varje månad, berättar en ung småbarnsmamma i rapporten.
Andra berättar om att inte kunna lära sina barn att simma på grund av att de inte har råd med inträdet till badhuset, eller att de själva tidvis lever på en kost bestående av billiga dietpåsar för att kunna köpa vad barnen behöver.

Motsägelsefulla krav

Är det svårare att ha dålig ekonomi idag än för 40 år sedan?
– Om det är svårare eller lättare vet jag inte, men fattigdom tar sig olika uttryck i olika tider. Idag uttrycks föräldraskap och delaktighet i sina barn i hög grad genom konsumtion, säger Torbjörn Hjort.
Han menar att det finns en dubbelmoral där samhället ställer motsägelsefulla krav på fattiga föräldrar. Dels förväntas de vara skötsamma, ansvarstagande och inte köpa ”onödiga” prylar.
– Samtidigt ses det som märkligt om en förälder inte förser sitt barn med gympadojor till skolidrotten, en fungerande mobiltelefon och kanske något tv-spel.
Konsumtionskulturen är svår att göra något åt, i alla fall på kort sikt, menar Torbjörn Hjort. Däremot kan man påverka familjernas ekonomiska situation ser ut. I rapporten påpekas till exempel att skattelättnader för dem som redan är etablerade på arbetsmarknaden har förstärkt inkomstklyftorna i Sverige.
– I grunden handlar det om vilken typ av samhälle vi vill ha, säger Torbjörn Hjort.