Kriget mot Libyen är också ett krig mot Mali och hela Afrika. Ett förstört Libyen är ett förstört Mali och Afrika, tycker vänstern i Mali.
Oumar Mariko, generalsekreterare för det libyska vänsterpartiet SADI, är på besök i Sverige. Nyligen ordnade hans parti ett möte med malier som tvingats fly Libyen. Libyen och Mali har gamla kontakter. Innan oljeboomen i Libyen fick landet mycket hjälp från Mali. Efter oljan har många från Mali sökt sig till Libyen. Det fanns 20 000 gästarbetande malier där som tvingades fly hals över huvud.
Hus till alla
– De kommer tillbaka till arbetslöshet i vårt land, helt utfattiga. De kunde inte ta med sig något. USA och Europa skickade flygplan dit för att plocka hem sina medborgare. De fick ta med sig alla sina ägodelar innan de började bomba.
Enligt samstämmiga rapporter från malierna rör det sig inte om ett socialt uppror mot Gaddafi utan om ett erövringskrig.
– I Libyen hade alla mat och hus att bo i. Så vet vi att det inte är i Frankrike, vad är detta för demokrati som man säger sig vilja införa?
I Bamako har det genomförts stora manifestationer mot kriget med över 10 000 deltagare där man bränt amerikanska och franska flaggor.
– Frankrike börjar uppträda som en alltmer aggressiv kolonialmakt, jag upplever den nuvarande regimen som närmast fascistisk.
Enligt Oumar Mariko kontrollerar Frankrike nu alla regeringar i det frankofona Afrika, sist på tur stod Elfenbenskusten. För Frankrike finns ingen demokrati i Västafrika. Frankrike kontrollerar naturtillgångarna och alla företag som arbetar med kommunikation, till och med valutan – den västafrikanska francen.
– Kontrollerar man valutan, kontrollerar man landet.
Nationell kapitalist
I Malis huvudstad Bamako har Libyen bekostat de nya eleganta regeringsbyggnaderna. Gaddafi har byggt moskéer, skolor och kulturcentrum runt hela Afrika. Han har köpt hotell och banker i Mali. Gaddafi har talat mycket om ett enat Afrika, kanske för att ge utrymme åt libyskt kapital.
– Han är en nationell kapitalist, som vill expandera i Afrika. Därför konkurrerar han med amerikanska och europeiska intressen. Det är bakgrunden till kriget.
I många västafrikanska länder har befolkningen reagerat på kriget. Den samlade afrikanska vänstern ser också kriget som en del av en strategi för att återkolonialisera Afrika.
I ett uttalande från den samlade latinamerikanska vänstern, som samlats i Nicaragua genom Forum São Paulo, ställer sig 86 partier bakom ett uttalande där man skarpt fördömer angreppen på Libyen. Närvarande var bland andra Brasiliens expresident Lula. I uttalandet vänder man sig mot de sektorer i den europeiska vänstern som fortfarande försvarar den ”humanitära interventionen” i Libyen. Man kräver istället en internationell kommission inom FN:s ram för att lösa konflikten.
