Allt fler ungdomar involverar sig i politiskt arbete. Det visar Ungdomsstyrelsens rapport Ung idag 2011.
– De politiska besluten blir bättre om de unga får vara med, anser Björn Lindgren, språkrör i Grön Ungdom.
Enligt rapporten har förstagångsväljarna ökat med tre procentenheter till 79 procent i det senaste valet och andelen invalda personer mellan 18 och 25 år i de politiska församlingarna har dessutom ökat. I riksdagen har andelen i åldergruppen nästan fördubblats sedan 2006 och ligger nu på 2,3 procent, medan 4,6 procent i landets kommunfullmäktige är från samma generation. Detta att jämföra med den tidigare nivån på 3,1 procent.
Ny trend
– Det är en ny trend, för nu är det första gången på länge som vi kan säga att ungas politiska intresse inom det traditionella politiska fältet faktiskt har ökat, säger Tiina Ekman, projektledare för rapporten till Dagens Nyheter.
– Förut har vi sagt att unga är fortsatt politiskt intresserade men att intresset letar sig nya vägar, men den här gången ser vi inte det, fortsätter hon.
Grön ungdom starkt framåt
Miljöpartiets ungdomsförbund Grön Ungdom presenterar medlemssiffror som pekar på en 83-procentig ökning mellan 2009 och 2010. Med sina 4064 medlemmar är man det ungdomsförbund som procentuellt har ökat mest i landet, enligt egen utsago. Ett av språkrören, Björn Lindgren, tror att det beror på att ungdomar söker efter nya lösningar.
– Jag tror att det ökade intresset skulle kunna bero på att man i samhället länge har haft fokus på individen och marknaden. Nu radar sig allt fler problem upp, med allt ifrån klimatkris till att oljan tar slut och att människor blir utförsäkrade. Det visar att vi behöver politik och att vi måste sköta det gemensamt, säger Lindgren till Flamman.
Han påpekar också att regeringen satsar för lite på ungdomsförbunden.
Vilken bör vara ungdomars roll i politiken?
– För det första är det alla människors rätt att vara med och påverka de beslut som man själv påverkas av. Det är självklart. För det andra så blir de politiska besluten bättre om de unga får vara med. Det tydligaste exemplet är skolpolitiken. De som är experter på att gå i skolan är inte en medelålders Jan Björklund, fortsätter Lindgren.
Det ökade medlemsantalet är en genomgående trend bland de flesta av de svenska ungdomsförbunden. Samtidigt ökar också exempelvis valdeltagandet i alla åldersgrupper.
