”Inför 2014” är rubriken på en artikel i oberoende liberala Sydsvenskans opinionsdel. Texten börjar med orden: ”Trots alla rubriker, all uppmärksamhet, alla stormar. Ämnet verkar vara något av ett tabu.”
Så nu ska man alltså äntligen ta upp klimatförändringarna, som hamnat i medieskugga?
Nej. Återigen är det om en viss mustaschprydd partiledare som gjort någon miss med något kvitto bland hundratals reseräkningar. Inte om att den eviga tillväxten, som är livets själva mål och mening och något av en schweizisk armékniv med lösningar på alla problem, är på väg att leda mänskligheten till avgrundens rand.

Men låt de stora skribenterna hantera de stora politiska frågorna. Själv kan jag unna mig lyxen att här gå in i de små tingen, de som är så små att de knappt existerar.
Jag tror inte ens en liten stund på vänsterns fantasier om en klimatundergång. Men låt oss leka med den röda önskedrömmen ett ögonblick.
Låt säga att vi shoppar oss till döds, att vår civilisation faktiskt går under på grund av överutnyttjande av planeten och att mänskligheten dör ut.
Vad ska vi göra då? Lämna en lapp till nästa nästa hyresgäst kanske.
På åttiotalet fick lingvisten Thomas Sebeok i uppdrag av den amerikanska staten att ta fram ett meddelande som skulle vara begripligt 10 000 år fram i tiden. Syftet var att varna kommande generationer för lagrat radioaktivt avfall.

Sebeok tog fram flera innovativa lösningar på det svåra problemet att göra sig begriplig för människor vars språk under så många år förändrats fullständigt.
Uppgiften för oss är ännu besvärligare: att förmedla ett budskap över miljontals år till de intelligenta varelser som utvecklas efter människan.
Lösningen kan dock vara enklare än man tror.
Minsta småbarn förstår tecknade serier, så denna kommunikationsform borde även de jätteråttor eller vad det kan vara som följer oss förstå – Musse Pigg är en given huvudperson. Knepet är bara att på ett begripligt sätt förmedla begrepp som tillväxt, förnyelse och privatisering.