Karikatyrer av dumma pigor och ovettiga Östermalmsfruar. Men också problem som knyter an till dagens hemarbetare, som ofrivilligt deltidsarbete och obetalda transporttider mellan olika hem. Flamman har tittat på hemarbetarnas situation historiskt i Sverige.
– Pigdebatten har egentligen pågått sedan 1880-talet, säger Ulrika Holgersson, genushistoriker vid Lunds Universitet.
Redan i slutet av 1800-talet fanns diskussioner om synen på hembiträden och deras arbetsgivare som bland annat fyllde tidningarnas insändarsidor. Samtidigt var hembiträden ingen prioriterad grupp för arbetarrörelsen, varken bland socialdemokrater eller kommunister.
Lat och fräck
Men i Arbetarkvinnornas Tidning, som gavs ut av SKP, senare Vänsterpartiet fanns då och då intervjuer med hembiträden eller, ofta anonyma, insändare där kvinnorna som arbetade i andras hem själva beskrev sin situation. Valborg Svensson, som var redaktör för tidningen hade själv en bakgrund som hembiträde innan hon gjorde politisk karriär.
En kvinna berättar 1936 om hur en Östermalmsfru ”blev ovettig” och kallade henne för lat och fräck när hon ville ha betalt för sitt övertidsarbete.
Andra problem påminner om Rut-städerskornas situation i dag, med dåligt betalda deltidsjobb och stress mellan olika arbetsplatser.
”Hela tiden har hon den där spänningen över sig, att hon ska hinna dit och dit och så och så dags”, skriver en skribent 1937 om städerskornas arbetssituation.
”Dumma pigor”
Ulrika Holgersson har doktorerat på synen på hembiträden i pilsnerfilmer under 30- och 40-talet. Där återspeglades ett förakt för hemarbetare och klichébilder av den dumma pigan. Men vid sidan av filmtitlar som Vi som tog köksvägen och Sara lär sig folkvett fanns också motbilder och kritik mot arbetsgivaren.
När det för ett tag sedan avslöjades att arbetsgivare i dag ofta har synpunkter och önskemål om barnflickors utseende blev Ulrika Holgersson intervjuad om sin forskning. Hon tycker sig se samma förakt mot barnflickor i dag som mot pigor längre tillbaka.
– Det fanns närmast rasistiska exempel på hur man tonat ner att någon hade afrikansk bakgrund. Då kände jag att jag ville uttala mig som människa också och inte bara forskare. Det här är inte en okej människosyn.
Industrin lockade mer
1971 fick hembiträden åtta timmars arbetsdag. Då fanns knappt några hembiträden kvar i Sverige. Men redan från 1930-talet och framåt lämnade många kvinnor yrket till förmån för de bättre betalda industriarbetena med reglerad arbetstid.
Att det dröjde årtionden längre för hemarbetare att få åtta timmars arbetsdag än för resten av samhället kan säga en del om synen på hemarbetare som lever kvar än i dag. Ulrika Holgersson själv tycker inte Rut-avdraget i sig är problemet.
– Jag tycker det är hyckleri att vara mot Rut, men samtidigt utnyttja Rotavdraget. I så fall tycker jag man ska titta fördelningspolitiskt, vilka som gynnas av avdraget.
Hon tar 1940-talets hemvårdarinnor som exempel. Det var en statligt subventionerad insats med kvinnor som fick viss utbildning och arbetade som hemhjälp hos exempelvis sjuka, eller i familjer med ensamstående förvärvsarbetande mammor.
– Under den tiden kom det in en viss yrkesstolthet i hemhjälpen.
