Pengar är ett intressant fenomen. Genom att förstå hur pengar används kan vi förstå hur samhället fungerar. Pengar är dels en speciell typ av bytesvara som vi kan byta mot andra varor och tjänster och dels en mätenhet med vilken vi kan mäta värdet på många andra varor, tjänster och fenomen i samhället. Ett annat intressant fenomen är skulder och lån – statsskuld, bostadslån, banklån, aktiebelåning etcetera. Pengar, lån och skulder har blivit allt mer populära samtalsämnen i och med de senaste årens finanskriser, inte minst eftersom dessa är centrala för krisernas uppkomst.

Pengar, lån och skulder står även i fokus i Andreas Cervenkas nya bok Vad är pengar?, vilken till stor del består av kortare texter tidigare publicerade i SvD. Vill man förstå finanskriser är en förståelse av pengar, lån och skulder oumbärlig. Detta blir än tydligare när man jämför utvecklingen historiskt. Inför varje finanskris, stor som liten, som uppstått i världen de senaste århundradena har någon sektor i samhället tagit på sig allt större skuld. Det må vara hushållen, staten eller privata företag. För en fascinerande skrift på temat, sök på nätet efter Reinhart & Rogoffs rapport This Time is Different. Dessa samband kan i sin tur förstås utifrån andra fenomen, varav bankernas villkor och handlingsutrymme torde höra till de mer centrala. Hur mycket pengar måste bankerna ha hemma i valvet? Får bankerna paketera värdepapper och finansprodukter hur som helst? Måste bankerna själva stå för sina förluster eller kommer staten rädda dem hur som?

Liksom mycket annat inom ekonomi hänger skulder och lån även ihop med hur pengarna är fördelade i samhället och vad de används till – vilka hushåll är det som lånar, till vad och varför. Sedan 1990-talet har hushållens skulder i relation till inkomster ökat dramatiskt i Sverige (se diagrammet här intill) samtidigt som inkomstklyftorna mellan de som har mest och de som har minst har ökat dramatiskt. Detta hänger även ihop med bostadssituationen i Storstockholm, där det blivit allt svårare att få en hyreslägenhet och allt dyrare att köpa en bostadsrätt. Därigenom hänger även skulder och risken för finanskriser ihop med inkomstfördelningen och bostadspolitiken och mer därtill.
Vad är pengar? är en helt okej liten bok, perfekt för semesterläsning, med cirka 100 sidor text och några diagram. Cervenka ger ett relativt påläst intryck och lyckas på ett kvickt och rappt sätt sammanfatta stora diskussioner. Styrkan ligger främst i pedagogiken – inte originalitet eller djup. Den läsvane känner nog igen det mesta från vanlig ekonomisk litteratur, även om det här presenteras mycket pedagogiskt. Det är inget dåligt betyg jämfört med mycket annat.
Denna bok ger inga avancerade svar på frågan vad pengar egentligen är, vilket är en central frågeställning för flera ekonomiteoretiska traditioner. Det må vara förlåtligt. Men med tanke på hur mycket av sammanfattning av andras jobb detta är, känns boken ändå inte riktigt fullständig. Det är lätt att kritisera banker för att de privatiserar vinster och låter stater stå för förlusterna, eller att påpeka det ohållbara i att vanligt folk lånar mer och mer samtidigt som inkomstklyftorna växer. Desto svårare att diskutera lösningar eller förslag. Men det publiceras ändå så pass mycket bra forskning kring hur politiken kan förebygga finanskriser eller få plus och minus att gå ihop (det handlar till stor del om jobben) så att åtminstone någonting därav borde ha kvalat in som nämnvärt i en sån här skrift.

Som vänsterpartist är det särskilt intressant att notera att denna bok, liksom många nationalekonomer, till stor del säger vad V säger om finanskriser, bankmarknaden med mera. Skillnaden är att Cervenka får offentligt beröm från alla möjliga håll. Vågar man hoppas på att detta är ett tecken på att den politiska jordmånen håller på att förändras i gynnsam riktning?