Är du gay? Åk då hem igen och säg det inte till någon, då finns det inget att vara rädd för. Jaha, du är en politisk flykting? Torterad och förföljd? Göm dig någon annanstans.
Jean-Pierre flydde från Burundi 2007 på grund av sina regimkritiska åsikter.
– Det är ett land med censur och där avvikande åsikter leder till förföljelse och tortyr, berättade Jean Pierre över telefon från flyktingförvaret i Märsta.
Han skulle ha utvisats på tisdagen efter att Migrationsverket vägrat honom asyl. För några år sedan hade Jean- Pierre arrangerat en manifestation i Stockholm för att lyfta situationen i Burundi. Media nappade och plötsligt fanns Jean-Pierres namn och bild i flera tidningar.
– Den burundiska regimen skickade spioner på mig efter att de hört och sett vad svenska medier rapporterat. Jag flydde från Sverige till Finland där jag hamnade i samma situation. Som illegal. Jag fick ingen asyl, det är ingen som tror att jag talar sanning. Jag tvingades tillbaka till Sverige och hamnade direkt på flyktingförvaret i Märsta.
Efter att det regnat in protester via telefonsamtal och mejl till det holländska flygbolaget KLM som skulle ha transporterat Jean-Pierre ut ur landet, så valde KLM att inte ta ombord honom och utvisningen sköts upp på obestämd tid. När beslutet meddelades från KLM:s styrelse så var en rad aktivister från olika organisationer och aktivistnätverk på väg ut till Arlanda för att protestera.
– Skickas jag tillbaka så dör jag, sa Jean-Pierre med en utmattad röst i telefonen.
Han är nu tillbaka på flyktingförvaret i Märsta. Hans framtid är oviss. En ständig pendel mellan hopp och förtvivlan men aldrig en stunds vila, aldrig en period av livsplaner och framtidstro. Och han är förstås inte ensam.
Inhumanitet i form av massutvisningar har kommit att bli en etablerad företeelse. Det började för några år sen och chockade, protesterande röster höjdes, men de har sakta tonat bort och kylan har blivit det normala. Vi har fått höra historier och beskrivningar om förföljelse och hot, berättat av flyktingar som tillsammans beskriver en verklighet som den offentliga Sverige blundar för.
Jean-Pierres öde är ett i raden av alla som visar på hur den svenska flyktingpolitiken blir allt striktare. Nu reagerar också Amnesty och UNHCR på Sveriges hantering av asylsökande.
När samhället brister är det oss det hänger på. Vi måste mejla bussbolag som kör bussar med flyktingar från flyktingförvar till flygplan. Vi måste åka till flygplatser och prata med passagerare och piloter om att vägra flyga med en dödshotad flykting ombord. Det gjorde vi i tisdags, och vi räddade ett liv. Tills vidare.