Ungdomsjobb, bort med fas tre och en stärkt skola. Det är några av huvuddragen i Socialdemokraternas skuggbudget. Men någon radikalt annorlunda politik finns inte i förslagen.
Hela Socialdemokraternas skuggbudget har inte hunnit släppas vid tiden för Flammans pressläggning. Däremot har stora delar av den släppts. Det har utlovats att bli en budget som sätter jobben i fokus. Det märks även i de förslag som offentliggjorts. Socialdemokraterna vill slopa fas tre, numera omdöpt till sysselsättningsfasen av regeringen, och i stället ge människor i fas tre arbete med avtalsenlig lön. Den som anställer får en lönesubvention på mellan 85 och 100 procent.
Satsar på ungdomar
Samtidigt vill man göra en satsning på arbetslösa ungdomar. Förslaget innebär så kallade yrkesintroduktionsjobb, liknande de ”ungdomskontrakt” som Handels och IF Metall redan har i sina avtal. Tanken är att unga ska kunna kombinera utbildning och arbete. De arbetsgivare som anställer kommer få kraftiga subventioner. Förslagen har fått ett blandat mottagande. Bedömare som Flamman pratat med säger att det i alla fall är en större satsning än regeringens. Andra är mer skeptiska.
– Det hade varit mycket lättare att helt enkelt anställa dem i den offentliga sektorn och det hade inte kostat så mycket mer, säger Johan Ehrenberg, journalist och debattör, till Flamman.
Ett övergripande problem flera pekar på är att Socialdemokraterna i grunden håller fast vid samma reformutrymme som den borgerliga regeringen. Även om flera förslag var för sig är progressiva blir det svårt att driva en märkbart annorlunda politik än regeringens.
– Släpp överskottsmålen. Det skulle ge ett ökat reformutrymme, säger Göran Greider till Flamman.
I regeringens budget fanns formuleringar kring ”stärkt arbetslinje” genom mer sanktionsåtgärder för arbetslösa som inte söker jobb tillräckligt aktivt och hårdare krav på personer med försörjningsstöd. Kanske vill Socialdemokraterna bemöta det. I förslagen kring fas tre fastslår man att ”den som inte tar eget ansvar får ingen ersättning”. Utbildningskontrakten för unga utan gymnasiekompetens är ett annat exempel.
Debattartikeln ”En affärsplan för Sverige” som S-ledningen släppte i förra veckan har kritiserats för att inte innehålla några nya idéer. Själva namnet har också väckt reaktioner. ”Snart betraktar vi oss som säljare och köpare på en marknad i stället för som medborgare i en politisk demokrati”, skrev till exempel Ulf Bjereld professor i statsvetenskap och socialdemokrat, på Dagens Arena när artikeln släpptes. Andra ser det mer som ett misslyckat PR-knep.
– Det var ovanligt okänsligt och i otakt med utvecklingen, men jag tror inte man ska övertolka det. Menar man att det verkligen är en affärsplan har socialdemokratin lämnat reformismen, men nu tror jag att man mest ville låta ball, säger Johan Ehrenberg.
