Konflikten om flaggan är en återspegling av den i grunden koloniala konflikten i det så kallade Nordirland. Upploppen kan också ses som en felvänd protest från de arbetslösa ungdomarna i unionisternas arbetarkvarter, där den sociala misären växer.
Belfasts stadsfullmäktige beslutade för två månader sedan att Storbritannien flagga ”Union Jack” bara ska hissas över stadshuset 17 gånger per år. Beslutet, som var en kompromiss, stöddes av vänsternationalistiska Sinn Fein, socialdemokratiska SDLP och det så kallade Allianspartiet. Ett parti som säger sig vilja överkomma splittringen på Nordirland. Sedan beslutet har Belfast gång på gång skakats av kravaller som organiserats av unionisternas extremgrupperingar. De politiker som fattade beslutet har mordhotats. Allianspartiets lokaler har också utsatts för attacker runt om på Nordirland.  

Katolikerna förtrycktes

Ofta refereras konflikten i Belfast, och norra Irland, som en motsättning mellan katoliker och protestanter. Men ytterst handlar konflikten om Irlands möjlighet att enas som en enda nation. 1922 vann Irland, efter 800 år, sin självständighet från Storbritannien. Det krävdes en kompromiss där de sex nordliga grevskapen kvarstod under brittisk överhöghet. Då fanns en 2/3-dels majoritet för unionisterna/protestanterna i norr.
Nationalisterna/katolikerna förtrycktes. De saknade ofta egendom och därmed också rösträtt. På 1960-talet växte den fredliga medborgarrättsrörelsen fram som krävde lika rösträtt. Den möttes med blint våld från brittiska armén och unionistiska terrorgrupper.
Många nationalister sköts till döds och hela katolska kvarter brändes ner. Den fredliga proteströrelsen dog ut på 1970-talet. Allt fler valde IRA:s väpnade kamp. IRA besvarade flera gånger terrordåd med egen terror. Konflikten fördjupades och mer än 3 000 människor dödades.
Efter mer än 20 års strider insåg både britterna och IRA att ingen kunde segra militärt. Förhandlingar inleddes. 1998 slöts det så kallade ”Good Friday Agreement”, en uppgörelse för fred och framtida hantering av konflikten. År 2007 beslöts om samregerande mellan unionistpartiet DUP och vänsternationalistiska Sinn Fein. Men den historiska konflikten kastar sin mörka skugga över nutiden.

Krävde folkomröstning

I dag är befolkningsgrupperna nästan lika stora. Det är idag bara en procent fler unionister/protestanter. Sinn Fein krävde nyligen att en folkomröstning om Nordirlands framtid ska genomföras, allt i enlighet fredsavtalet. Målet är en irländsk återförening. Förhandlingar om folkomröstningen ska inledas. De extrema unionisterna hatar tanken på ett enat Irland.
De senaste årens svåra ekonomiska kris har försvårat försoningsarbetet.  Många av ungdomarna i upploppen i Belfast är arbetslösa unionister som kommer från fattiga arbetarkvarter.
De ser ingen framtid. Desperationen utnyttjas av unionistiska extremgrupperingar som vänder de ungas vrede till symbolfrågan om flaggan. Om dessa ungdomar gavs arbete skulle en viktig orsak till upploppen skulle undanröjas.
Men flaggor är också laddade med symbolik och identifikation i Belfast. I unionistkvarteren hissar man Union Jack tillsammans med Israels flagga. I nationalistkvarteren ser man ofta den palestinska flaggan fladdra bredvid den irländska.