Cyperns parlament sade ifrån. Men natten till måndagen tvingades Cyperns president Nikos Anastasiades slutligen acceptera en ny uppgörelse med den så kallade trojkan – EU, ECB och Internationella valutafonden (IMF).
I förra veckan hade Cyperns parlament sagt nej till en plan som gick ut på att alla bankkonton på Cypern skulle betala en engångsbankskatt för att landet skulle få ihop de pengar som krävdes för att få ett stort lån. Medan bankerna förblev stängda, demonstrerade upprörda människor utanför parlamentet. Parlamentet i sin tur vägrade godkänna uppgörelsen.
Cyperns finansminister förhandlade samtidigt förgäves med den ryska regeringen om bättre villkor för ett befintligt ryskt nödlån från år 2011.
Anastasiades tvingades alltså förhandla vidare med EU. Den nya uppgörelsen skonar småspararna, men innebär att Cyperns banksystem i princip kraschar. De två största bankerna, Bank of Cyprus och Laiki Bank, kommer att gå i konkurs. Staten garanterar insättningar upp till 100 000 euro. De kunder som har mer pengar på bankerna kommer att förlora mellan 30 och 50 procent av sina tillgångar. Detta innebär slutet för Cyperns roll som ett land där utländska privatpersoner och bolag kan gömma undan kapital från sina inhemska skattemyndigheter. Framför allt på Laiki Bank, som ska likvideras helt, ligger en del pengar från just ryska företag.
Nöjda tyskar
Medan Frankrikes och Tysklands regeringar visade sig vara nöjda med uppgörelsen, som innebär att ett skatteparadis försvinner från Europakartan, kom hård kritik från vänsterhåll. Cyperns progressiva arbetarparti (Akel) fördömde på måndagen uppgörelsen.
– Det här kommer att leda till högre arbetslöshet och hårda nedskärningar, kommenterade partiets centralkommitté.
Man behöver inte vara kommunist för att dela denna analys. Cypern tvingas inom kort genomgå samma kur som de andra krisdrabbade ekonomierna i södra Europa. Och i samtliga länder som har tvingats till hårda besparningar av trojkan har krisen bara förvärrats.
Kräver folkomröstning
Akel, som under sina år vid makten bidragit till att Cyperns banksektor kunnat expandera starkt, har inga konkreta alternativ. Partiet kan dock tänka sig att Cypern ska lämna eurozonen. Akels främsta krav är nu att en folkomröstning ska hållas om den uppgörelse som Cyperns president gjorde i måndags.
Det lär inte hända. Tysklands finansminister Wolfgang Schäuble var snabb med att påpeka att måndagens överenskommelse inte ens behövde godkännas av Cyperns parlament. Att lägga ned banker kräver nämligen inte någon ny lagstiftning. Rösta om det hela får däremot parlamenten i de andra EU-länderna som måste godkänna de nya lånen till Cypern.
