I en scen på en pizzeria i filmen Äta Sova Dö konstaterar en av skåningarna kring det runda bordet att utlänningar är billigare och att de därför i större utsträckning har fått vara kvar på den fabrik där filmens huvudperson fått sparken från.
Jag tänker på det när jag följer Tobias Billströms irrfärder i media och den yrvakna svansen av även regeringsvänliga debattörer som nu utbrister ”vi har ju närt en rasist vid vår barm”.
Scenen i filmen är träffande för att den påminner mig om en perspektivförskjutning som skett både i debatten om Billströms olika utspel och i REVA-frågan: det är först när en fråga handlar om rasism och inte ekonomi som den blir av nationellt intresse.
Det är som att en konflikt inte är medialt gångbar förrän den slutar handla om den rasifierade ekonomin – det vill säga kapitalismen och istället handlar om det som alla kan enas om – människors lika värde oavsett hudfärg.
Men det är också då som frågan blir relativt ofarlig.
Den papperslösa arbetaren är inte billig för att han är svartskalle. Han är billig för att han inte har något medborgarskap och står längst ner på efterfrågans stege och därmed kan köpas av företagsledare som vill tjäna extra pengar på hans utsatthet.
är Billström pratade om hur dom ”icke-blonda/-blåögda” utnyttjar papperslösa var det förstås rasistiskt, men det värsta var att det inte var rätt i sak. Den intressanta frågan är inte vem som gömmer de papperslösa utan vem som tjänar pengar på dem. I Sverige arbetar de alltid för skitlöner och nästan alltid är det i slutändan blonda och blåögda arbetsgivare som tjänar mest på att de är här.

När jag intervjuade latinamerikanska arbetare inför min pjäs Concha tu madre träffade jag människor som städat på Grand hotell och Regeringskansliet, varit på de flesta byggen runt omkring Stockholm och till och med en kvinna som städat en polisstation. De får jobb, lönen uteblir, arbetsgivaren hotar med att ange dem, de får nya jobb och när allt avslöjas säger ansvarsfulla arbetsgivare att de inget visste.
Det är det här som Tobias Billström och hans vänner underblåst när de infört arbetskraftsinvandring med svaga legala ramar och jobbat för en ständig nedmontering av fackliga rättigheter. Man skulle kunna säga att få har gjort så mycket de senaste åren för att papperslösa ska förbli papperslösa som Tobias Billström.
Att inte förstå det är verkligen att vara blond och blåögd.