I söndagens EU-val kunde ett antal EU-kritiska partier göra stora framgångar. På många håll passade väljarna dessutom på att straffa sina regeringspartier. I kombination med ett mycket lågt valdeltagande i ett antal länder – där Slovakien sticker ut med ett extremt lågt valdeltagande på 13 procent – bäddade detta för överraskningar.
En av vinnarna i söndagens val blev högerextrema partier, som franska Front National (FN), samt partier med en tydlig nationalistisk agenda, som brittiska Ukip eller tyska AfD. I Norden ökade så förutom Sverigedemokraterna och Sannfinnländarna också Dansk Folkeparti (DF). DF fick hela 26,6 procent av rösterna och blev Danmarks största parti i EU-parlamentet. Partiet lyckades dominera valrörelsen med påståendet om att östeuropeiska ”välfärdsturister” hade för lätt att utnyttja danska bidragsregler. Också bakom brittiska Ukip:s och tyska AfD:s framgångar låg diskussionen kring en påstådd ”massinvandringen” från östra Europa.
Ukip fick preliminärt drygt 27,5 procent av rösterna. Det var första gången sedan 1906 som ett annat parti än de konservativa eller Labourpartiet blev störst i ett val i Storbritanmnien. Ukip meddelade redan på valdagen att man tänker ställa upp i nästa års brittiska parlamentsval, något som borde ge framför allt premiärminister David Cameron huvudbry. Ukip:s valframgång gick nämligen mest på de konservativas bekostnad. Men också högerextrema BNP drabbades och åkte ut ur EU-parlamentet.
Tyska AfD:s 7 procent av rösterna var något oväntat, eftersom partiet misslyckades med sitt försök att etablera sig i det tyska parlamentsvalet i höstas. Regeringspartierna CDU och SPD kunde dock tona ner AfD:s framgång, eftersom den mest gick på bekostnad av liberalerna. Vänsterpartiet Die Linke höll sitt resultat från 2009 och fick 7,4 procent av rösterna. Eftersom det för första gången inte fanns någon spärr i det tyska EU-valet vann en rad tyska småpartier var sitt mandat i EU-parlamentet. Bland dessa återfinns högerextrema NPD som fick 1 procent av rösterna.

Le Pen kräver nytt valsystem

Valresultatet i Frankrike uppmärksammades stort av två skäl. Samtidigt som stödet för de styrande socialdemokraterna rasade till 14,5 procent, blev högerextrema Front National (FN) landets största parti med över 25 procent av rösterna. Partiets ordförande Marine Le Pen passade på att kräva en ändring av det franska valsystemet.
– Det går inte an att Frankrikes största parti bara har två ledamöter i Nationalförsamlingen, sa Le Pen på söndagen.   
Vänsterfronten backade i valet och fick till slut 6,6 procent av rösterna.
I Belgien blev de flamländska separatisterna i N-VA med 16,4 procent landets största parti. Partiet blev också störst i parlamentsvalet som hölls samtidigt. Framgångarna skedde mest på bekostnad av högerextrema Vlaams belang, som förlorade ett av sina mandat. Vänsteralliansen PTB-GO tog sig för första gången sedan 1981 in i det nationella parlamentet med knappt 2 procent av rösterna. Resultatet räckte inte till ett mandat i EU-parlamentet.

Vänstervindar

Men det är inte överallt som högern profiterade av EU-valet. I Östeuropa backade ett antal högerextrema partier och åkte ut ur parlamentet. Till de ytterhögerpartierna som backade hör också nederländska Frihetspartiet, som något överraskande ”bara” fick 13,2 procent av rösterna. Vänsterpartiet SP däremot ökade sitt stöd till 9,6 procent.
I Irland gick vänsterpartiet Sinn Féin starkt framåt och fick 17 procent av rösterna.
Även om det grekiska fascistpartiet Gyllene gryning lyckades ta 9,3 procent av rösterna, så var det vänsterns dag i Grekland. Kommunistpartiet KKE fick ordentliga sex procent av rösterna, men det var vänsterpartiet Syriza som kammade hem en jordskredsseger. Partiet blev landets största parti i EU-parlamentet med 26,6 procent av rösterna. Också i kommunal- och regionalvalets andra omgång, som hölls samtidigt, gick det bra för Syriza. Partiet vann guvernörsvalet i huvudstadsregionen Attica och på de Ioniska öarna med regionhuvudstaden Korfu. I Aten förlorade man knappt borgmästarvalet. Valdagens stora förlorare blev regeringspartierna, framför allt socialdemokraterna. Syrizas ordförande Alexis Tsipras krävde därför nyval i Grekland.
– Valresultatet visar att regeringen inte längre representerar folkets vilja, sa Tsipras på söndagen.

Regeringspartier straffas

I Spanien blev valet en katastrof för de stora partierna PSOE och PP, som tillsammans förlorade omkring fem miljoner röster. Vänsterkoalition IP fick tio procent av rösterna och ökade från ett till sex mandat. Den nya vänsterrörelsen Podemos, som centreras kring en populär TV-journalist, fick 1,2 miljoner röster och fem mandat, en jättesensation eftersom partiet bildades för bara fyra månader sedan. EH Bildu, som omfattar en koalition av flera baskiska vänsterpartier, vann ett mandat i EU-parlamentet. Bildu ingår i en nationell koalition tillsammans med flera andra regionala partier från Galicien, Kanarieöarna med flera regioner i Spanien.
Också i Portugal blev valet en framgång för vänstern, medan regeringspartiet tappade många röster. CDU, koalitionen mellan kommunisterna och de Gröna, ökade med drygt två procent av rösterna och fick 12,7 procent. Valets uppstickare blev dock Rörelsen Jordens Parti (MPT) som fick 7,2 procent och två mandat. Det nya partiet har profilerat sig i Portugal som ett antikorruptionsparti. Vänsterblocket (BE) , som liksom CDU ingår i EU-parlamentets vänstergrupp GUE/NGL, rasade däremot och backade med över 6 procentenheter til 4,6 procent av rösterna. Landets största parti blev de oppositionella socialdemokraterna med 31,5 procent.