Varje år förlorar EU enorma summor på skatteflykt. Mannen som tidigare skapat Luxemburgs värstingregler när det gäller skatteflykt återfinns på ett oväntat ställe.
9 000 miljarder kronor är ohyggligt mycket pengar. Kan man tycka.
Men enligt EU-kommissionens egen uträkning är det summan som varje år förloras inom EU på grund av skatteflykt.
Jämför med den svenska budgeten för 2014 där utgifterna för staten uppgår till totalt 869 miljarder kronor. En tiondel av vad skattefusket kostar inom EU.
Jämför med EU-ländernas samlade budgetunderskott år 2012 på cirka 4 600 miljarder kronor. Bara hälften av vad skattesvinnet i EU kostar.
De uteblivna skattemiljarderna försvårar den ekonomiska krisen. Tänk vad 9 000 miljarder kronor varje år skulle kunnat göra för att bekämpa massarbetslösheten och fattigdomen i euro-krisens länder.
Opinionstrycket mot EU-kommissionen har ökat. För knappt två år sedan lade kommissionen fram en ”handlingsplan för att agera mot skatteundandragande och skatteflykt”. Den dåvarande kommissionären för skattefrågor, Algirdas Semeta sa: ”Detta är inte bara är en skandalös förlust av välbehövliga inkomster, det är också ett hot mot rättvis beskattning.” Och han lovade att EU ska ha ”en stark och samlad hållning mot skattesmitare och deras medhjälpare.”
För att lyckas med detta måste motståndaren identifieras. Vilka är skattesmitarna? Det är framförallt transnationella företag som genom olika dotterbolag och aggressiv skatteplanering smiter från skatten.
Vilka är medhjälparna? Det är framförallt länder som politiskt medvetet valt en lagstiftning som hjälper dessa storföretag att smita undan skatten.
Värstingen inom EU är storhertigdömet Luxemburg. Landets regering har satsat på skattelagar som är skräddarsydda för de transnationella företagens skatteflykt och spekulation. The Financial Times beräknar att Luxemburgs finansiella sektor vuxit från nästan ingenting för trettio år sedan till tre biljoner euro idag. BBC-programmet Panorama har bevisat att flera brittiska storföretag genom dotterföretag i Luxemburg undkommer en beskattning på 28 procent och i stället betalar 0,5 procent. När kommissionen nyligen ville undersöka företaget Amazons skattefiffel vägrade Luxemburgs regering lämna ut dokumentation.
Arkitekten bakom den groteska skattelagstiftningen var Luxemburgs premiärminister under hela 18 år (1995-2013). Man kan tycka att han borde vara en av EU-kommissionens värsta fiender i kampen mot skatteflykt. Men så fungerar inte EU. Tyvärr.
Mannen ifråga heter Jean Claude Juncker. I juni i år föreslogs han av EU:s regeringschefer att leda kommissionen. Och den 15:e juli valdes Juncker av Europaparlamentet, med 422 röster mot 250, till ny ordförande för EU-kommissionen.
Det är lite märkligt. Kan man tycka.
