Terrorattacken i New York den 11 september 2001 öppnade för ett rättsligt undantagstillstånd, med nya lagar och listor över misstänkta terrorister. Utvisningen till tortyr i Egypten av två flyktingar och Guantanamolägret var resultat av detta.
Den kritiserade nya terroristlagen 2003, har lett till många razzior och åtal, men bara två har fällts. Nya massövervakningssystem, datalagringsdirektiv och FRA-lag mötte massiv kritik. Men IS brutala krig i Syrien och Irak har tystat kritiken och väckt krav på nya lagar. FN uppmanande i september alla länder att hindra rekrytering till terrorstämplade grupper (läs IS). På köpet drabbas dock även de som bekämpar IS till exempel PKK. Sverige har lovat snabbutreda nya lagar för detta syfte.
Förslag finns att de som vill resa till IS ska lagföras redan innan de rest, få passet indraget eller till och med förlora sitt medborgarskap. Även deltagande i väpnad konflikt föreslås bli olagligt, även om konkreta krigsbrott – som redan nu är straffbara i Sverige – inte kan bevisas.
FN-beslutet stöddes även av Ryssland och Kina, som har sina egna påstådda terrorister inom sin muslimska befolkning. Men lagar i en rättstat måste vara lika för alla. Ska också deltagande i den väpnade konflikten i Ukraina och i andra krig vara brottsligt?
Den massiva massövervakning som Edward Snowden avslöjade 2013 vill EU nu, med den svenska regeringens stöd, utvidga med ett gigantiskt register över alla flygpassagerare, med person- och kontouppgifter, hotellbokningar, res- och till och med matvanor (som indirekt kan ge ett register över till exempel muslimer och judar). Riskerar inte ett register med så enorma mängder känsliga personuppgifter inte bara vår integritet, utan också effektiviteten i strävan att verkligen förebygga terrorism?
Hotet om terrorattacker får inte underskattas. Men är nya lagar alltid lösningen eller kan nya speciallagar, förutom att hota rättssäkerheten, rent av bli kontraproduktiva?
Om dessa frågor arrangerar Charta 2008 och ABF Stockholm ett seminarium den 28 mars, med deltagande av bland andra nuvarande inrikesminister AndersYgeman.