I förra veckan tog två beväpnade män en åklagare som gisslan i en domstolsbyggnad i centrala Istanbul. Bakom aktionen låg den underjordiska vänstergruppen DHKP-C. DHKP-C krävde att åklagaren skulle peka ut de poliser som var inblandade i den 15-årige Berkin Elvans död som skadades i huvudet av turkisk polis under massprotesterna vid Geziparken sommaren 2013. Pojken låg i koma i nio månader innan han dog i fjol. Sedan dess har många protesterat mot de turkiska myndigheternas försök att förhala den brottsutredningen, som Kiraz var ansvarig för.

Våldsamt slut

Gisslandramat slutade våldsamt. Polisen stormade domstolsbyggnaden och sköt ihjäl gisslantagarna och eventuellt också åklagaren, som dog på väg till ett sjukhus. Officiellt heter det att Kiraz mördades av de ihjälskjutna terroristerna. Gisslandramat har triggat en ny repressionsvåg som inleddes med polisrazzior mot misstänkta vänsterextremister i flera städer.
Redan när gisslandramat pågick blockerade de turkiska myndigheterna också hundratals hemsidor på internet, däribland också sociala medieportaler som Facebook, Twitter och Youtube. Som motivering angavs att bilder från gisslantagarna där åklagaren Mehmet Selim Kiraz syntes med en pistol mot sitt huvud hade spridits på internet. Det är inte första gången som sociala media släcks i Turkiet. I februari i fjol trädde en ny säkerhetslag i kraft som ger den turkiska regeringen mycket långtgående möjligheter till internetcensur. Lagom till det turkiska kommunalvalet i mars i fjol blockerades just Twitter och Youtube, där många regeringskritiska inlägg och videofilmer florerade. Turkiets författningsdomstol hävde lagen några månader senare.

”Fascistlagpaket”

I fredags signerade Turkiets president Recep Tayyip Erdogan dock en ny variant av lagen som ger myndigheterna rätt att utan domstolsbeslut släcka internetsidor som uppmanar till ”störningen av den offentliga ordningen”. Polisen får också större befogenheter att ingripa vid demonstrationer och använda skjutvapen. Parlamentsledamoten Hasip Kaplan från det kurdiska partiet HDP betecknade den nya säkerhetslagen som ett ”fascistlagpaket”. Regeringen har avfärdat kritiken och menar att lagen bara innebär en anpassning till EU-direktiv.
Oppositionen kommer att överklaga lagen hos författningsdomstolen, men befarar att lagen ändå kan komma att användas i samband med parlamentsvalet i juni. Också den första maj i år kan lagen komma väl till pass: Polisen har redan förbjudit demonstrationer vid det centrala Taksimtorget i Istanbul, men flera fackförbund planerar att trotsa demonstrationsförbudet.