Mellan 2005 och 2014 lånade länder i Latinamerika 975 miljarder kronor av Kina, enligt organisationen Inter-American Dialogue. Av detta gick nära hälften till Venezuela som har världens största oljereserver. Brasilien och Argentina, som är stora exportörer av soja, har också fått stora kinesiska lån.
Lånebeloppen är dock fortfarande lägre än handeln. Handeln mellan Kina och länder i Latinamerika har ökat explosionsartat mellan 2000 och 2013 och uppgick till ett värde av över 2,2 biljoner kronor. Kinas president Xi Jinping förväntar sig att handeln mellan länderna kommer att fördubblas till 2020.

Handelsöverskott

Brasiliens statliga oljebolag Petrobras meddelade den 1 april att Kinas utvecklingsbank (CDB) ska skjuta till nära 29 miljarder kronor till företaget som skakats av en omfattande muthärva och stora förluster. Lånet kommer att återbetalas i form av oljeleveranser till Kina under minst tio år. Banken har även tidigare försett Petrobras med kapital. År 2009 gav CDB företaget ett lån på tio miljarder dollar då nya oljereserver hade upptäckts i en region utanför Brasiliens östra kust.
– Kinas ekonomiska makt tenderar att förstärka obalansen i handeln när länder nästan enbart exporterar råvaror till Kina och importerar färdiga varor, säger Luis Afonso Lima, ordförande för Sobeet, ett brasilianskt förbund som arbetar med studier av transnationella företag och ekonomisk globalisering.

Kinesiska varor

Järnmalm och soja står för 75 procent av den brasilianska exporten till Kina medan importen från Kina nästan enbart består av färdiga varor, berättar han.
– Brasilien måste definiera vad landet vill få ut av utbytet med Kina på lång sikt och förhandla i stället för att bara gå med på kinesiska krav.
Sobeet har kartlagt Kinas allt större engagemang och investeringar i latinamerikanska länder. Sedan 2010 har Kina investerat medelstora belopp i 69 projekt och stora belopp, över nio miljarder kronor, i tre projekt – ett för kraftledningar, ett för utvinning och export av järnmalm och ett för bearbetning av soja. Dessutom tillkommer indirekta investeringar som går via andra länder, bland annat europeiska.

Ökande investeringar

Kinas utländska direktinvesteringar har ökat sedan millennieskiftet och uppgick till 206,8 miljarder dollar 2013 enligt Sobeet.
Enligt Ekonomiska kommissionen för Latinamerika och Karibien har dock investeringarna i Latinamerika endast stått för 4,1 procent av den totala siffran.
Men detta kommer att förändras under de närmaste tio åren. Kina kommer nämligen att investera två biljoner kronor i regionen under denna period, meddelade Kinas president Xi Jinping i januari vid ett möte med den latinamerikanska samarbetsorganisationen Celac.
Kina har bland annat påbörjat bygget av en egen Panamakanal i Nicaragua för 40 miljarder dollar, vilket motsvarar fyra gånger Nicaraguas bruttonationalprodukt. Stora investeringar görs även i olja. Kinesiska bolag är inblandade i olje- och gasutvinning i Argentina, Brasilien, Ecuador, Peru och Venezuela.