Torsdag var Miljöpartiets dag i Almedalen. I år var det Gustav Fridolins tur att hålla tal. Han höll en ganska lång inledning där han lyfte fram på vilka positiva sätt Sverige utmärker sig på; flest kvinnor i förvärvsarbete i EU, musikskolan, föräldraledigheten och fikarasten. Möjligen var det ett försök att vrida nationalismen ur händerna på SD och fylla det med ett annat, positivt och inkluderande innehåll. Om det är en klok strategi eller inte får framtiden utvisa.
Talets centrala del handlade inte oväntat om skolan, tillsammans med klimatfrågan och flyktingmottagande. Miljöpartiet har delvis gjort en kursändring i skolpolitiken. Något som märktes på Fridolins retorik i talet. Från att ha varit varma friskolevurmare, med allt vad det innebär med vinstuttag och fri skoletablering, körde partiets vänsterflygel för något år sedan över partiledningen och drev igenom ett krav på vinstbegränsning i välfärden.
Tidigare under dagen presenterade Miljöpartiet en satsning på att omfördela pengar så att det kommer svagare skolor bättre till del. Det är i sig en bra, konkret satsning. Men en av de viktigaste frågorna för en likvärdig skola har det varit ganska tyst om.
Det fria skolvalet är en av de enskilt största faktorerna till att den svenska skolan har blivit allt mer segregerad. Det är inte bara Flamman som påstår det: ”De som framför allt använder skolvalet är medelklassgrupperna. Och man gör det ofta för att välja bort skolor som har en blandad social och etnisk sammansättning”, sade Bo Malmberg, professor i kulturgeografi vid Stockholms universitet som gjort en studie om det fria skolvalet, till Sveriges Radio. Skolvalet nämns också som problematiskt i OECD:s rapport om den svenska skolan som kom tidigare i år.
I april presenterade utbildningsminister Fridolin ett förslag om en gemensam, kommunal kö till skolor. Detta för att undvika att friskolor väljer bort oönskade elever. Gott så. Men det löser inte huvudproblemet. Elever och föräldrar uppfattar inte sig vara konsumenter i skolan, som Gustav Fridolin uttryckte det i sitt tal. De är konsumenter. Det är svårt att komma till rätta med utan att ta ett helhetsgrepp på det fria skolvalet.
