– Den 25 september fattade befolkningen i Las Bambas beslutet att inleda en generalstrejk. Motivet är att gruvkonsortiet MMG Limited modifierade miljökonsekvensbeskrivningen som godkändes av regeringen utan att vi hade rådfrågats.
Det säger Everaldo Ramos Huaccharaqui, ett av språkrören för den försvarsfront för utveckling av regionen som går i spetsen för civilbefolkningens intressen, i en exklusiv intervju med Flamman. Ramos är också generalsekreterare för den regionala avdelningen för det stridbara Byggnadsarbetarförbundet i länet Apurimac, bara 72 kilometer från det som var Inkarikets centrum, staden Cuzco. När protesterna mot gruvprojektet inleddes för två år sedan var han en av flera som fängslades av polisen. Fortfarande är rättsprocessen öppen.

Statlig kinesisk gruvjätte

Gruvdriften i Las Bambas, som är beläget två kilometer från staden Chalhuahuacho i länet Apurimac, ska inledas i februari 2016. Kopparreserverna är belägna i de gudomligt vackra provinserna Cotabambas och Grau i Apurimac i Anderna på 4 000 meters höjd. Befolkningen är inte motståndare till produktionen som sådan utan till en rad underprojekt som inte har beslutats i samråd med befolkningen.
Under de första fem åren beräknar företaget att bryta två miljoner ton kopparmalm. Det statliga kinesiska MMG säger att det ska investera tio miljarder dollar i projektet. Men kopparreserverna uppskattas att vara slut om 20 år. På sin hemsida säger konsortiet att det också tar ett socialt ansvar och hävdar att det har investerat 18,3 miljoner dollar i regionen. I jämförelse med de tio miljarderna så förslår det knappast, menar Everaldo Ramos.
– Det som har upprört oss är att transporterna av dessa enorma mängder kopparmalm ska ske på öppna tunga lastbilar som ska gå genom byarna. Det ursprungliga beslutet var att transportera produkterna via ett slags transportband, fortsätter Ramos.

Australienska affärspartner

I augusti 2014 köpte MMG Limited gruvprojektet Las Bambas från det transnationella företaget Glencore för 5,85 miljarder dollar. MMG leder projektet med 62,5 procent av aktieportföljen. Vid sin sida har de två australienska partners: Guoxin International Investment Corporation och Citic Metal Co med 22,5 procent respektive 15 procent av aktierna.
– Vi kräver att konsortiet river ett reningsverk för behandling av molybden (som bland annat används som legering i specialstål) eftersom vi anser att det är oerhört farligt för hälsan. Andra krav är att ett antal höga korrumperade tjänstemän ska sparkas för att de är de ansvariga för att miljökonsekvensutredningen modifierades samt att en omförhandling av priserna på den kommunala marken inleds. Men förhandlingarna måste äga rum i samråd med befolkningen, understryker Ramos.

Undantagstillstånd och döda

Men kraven från de 15 000 invånarna som gick ut i demonstrationer den 29 september möttes av tusentals inskickade poliser och militärer. Regeringen utfärdade redan den 25 september undantagstillstånd i sex provinser och införde militära lagar.
– Vi attackerades av tårgasgranater som avlossades från höga utposter i bergen. Helikoptrarna flög över oss och sprutade ut tårgasen direkt över våra huvuden. De döda och skadade är alla skjutna av gevärskulor, uppger Ramos bittert till Flamman.
Han säger att varken länsmyndigheterna eller regeringen Ollanta Humala har velat förhandla och visste om deras protest som möttes av gas och kulor.

Förhandlingar

Bara en timme efter att Flamman talade med Everaldo Ramos Huaccharaqui gick regeringen Humala med på att sätta sig i förhandlingar som inleddes vid denna pressläggning. De ska genomföras med de regionala myndigheterna samt respektive borgmästare i de sex provinserna där befolkningen har gått i protesterna. Det är uppenbart att president Humala är skakad.