Ett globalt klimatavtal blev klart på lördagskvällen efter två veckors intensiva förhandlingar. För första gången finns ett avtal för att hålla den globala uppvärmningen under två grader. Utsatta nationer kommer dock inte att få ekonomisk kompensation för klimatskador.
Temperaturmålet har satts till att den globala uppvärmningen ska stanna under två grader med ambitionen att sikta på maximalt 1,5 grader vid slutet av seklet, jämfört med temperaturen innan industrialiseringen började. Alla länders nationella klimatplaner ska skärpas i femårsperioder.
Johan Rockström, chef för Stockholm Resilience Centre, kallar avtalet ”en vändpunkt”.
– För att ha en god chans att den globala uppvärmningen landar under två grader måste vi sträva efter 1,5 grader. Det är klokt att erkänna att två grader knappast är tillräckligt, säger Miles Allen, professor i geosystemvetenskap vid Oxfords universitet.
År 2018 kommer att bli första tillfället för länderna att se över sina utsläppsmål. De globala utsläppen av växthusgaser ska nå sin kulmen så snart som möjligt för att sedan minska snabbt. Länderna ska nå en balans mellan utsläppen vi människor orsakar och upptaget av koldioxid i så kallade kolsänkor under andra halvan av seklet. Enligt FN:s klimatpanel IPCC innebär det att elsektorn måste vara helt koldioxidfri 2050.
Inga konkreta mål
I det nya klimatavtalet saknas dock siffror om i vilken takt ländernas utsläpp ska minska och när världen ska ha nära noll i utsläpp. Avtalet slår fast att från och med 2020 ska 100 miljarder dollar per år avsättas för klimatåtgärder i utvecklingsländer, och 2025 kan höjningar ske. Flera kvinnliga ledare påpekade dock att de som drabbas av ett förändrat klimat inte kommer att kompenseras. Enligt avtalet är i-länderna visserligen ansvariga för att bistå fattigare länder med klimatbistånd. Irreparabla skador och förluster i klimatförändringarnas spår har ett eget avsnitt i avtalet. Men samtidigt klargörs att ingen ekonomisk kompensation kommer att betalas ut för desssa förluster och skador.
Drabbar kvinnor
Jämställdhet nämns i klimatavtalet när det gäller arbete för klimatanpassning och kapacitetsbyggande, säger Flavia Cherry, från önationen St. Lucia som representerade 17 karibiska nationer vid klimatmötet.
– Jämställdhetsaspekter måste inkluderas inom flera viktiga områden framöver, särskilt när det gäller finansiella frågor, säger hon.
Titi Gbemisola Akosa, chef för Centre for 21st Century Issues i Lagos i Nigeria, säger att rika länder inte ställs till svars för den globala uppvärmningen i avtalet eftersom de inte vill betala någon ersättning till offer för klimatförändringarna.
– Detta kommer att driva kvinnor, särskilt i utsatta regioner i Afrika, in i en djupare fattigdom. Nu blir deras framtid mer osäker. Ekonomisk kompensation hade kunnat minska effekterna av klimatförändringarna, säger hon till IPS.
Också representanter för ursprungsbefolkningar uttryckte besvikelse efter klimatmötet.
– Avtalet innebär privatiseringar och att skogsmark kommer att användas för klimatkompensation i bedrägliga projekt som Redd+. Det är ett sätt för de utvecklade länderna att köpa sig fria från sina utsläpp på bekostnad av syd, säger Said Alberto Saldamando, människorättsexpert från Alaska.
