”T-treaty trinity” kallas på engelska de tre handelsavtalen TTIP, TPP och TiSA.
Ordet ”Trinity” har sitt ursprung i kristendomens ”treenighet”; Gud fader, sonen och den helige ande. En aktuell tolkning av trinity-begreppet skulle kunna vara; USA, EU och den heliga profiten. För dessa tre avtal har ett särskilt mål. Det är att säkra de transnationella företagens profiter, och helst göra dem eviga.
TTIP (Transatlantic Trade and Investment Partnership) är handelsavtalet som nu förhandlas mellan EU och USA. TPP (Trans-Pacific Partnership) är samma typ av avtal mellan USA och elva länder på den amerikanska och asiatiska kontinenten. TiSA (Trade in Services Agreement)  är det mest hemligstämplade av dessa tre avtal. Det förhandlas sedan tre år tillbaka i Geneve, bakom lyckta dörrar, mellan EU, USA och 21 andra enskilda länder. Syftet är att skapa en global marknad för tjänstehandeln, det handlar till exempel om utbildning, vård, omsorg, transporter och finanstjänster. Tillsammans representerar länderna nära 70 procent av handeln med tjänster i världen. Målet är att avreglera och privatisera offentliga tjänster i en aldrig tidigare skådad omfattning.

I avtalsutkasten, som tack vare Wikileaks, har läckt ut från de slutna rummen understryks vikten av att förhandlingspositionerna hålls hemliga, också flera år efter att avtalet antagits. Dokumenten visar att förhandlarna vill att beslutade avregleringar och privatiseringar av offentliga tjänster blir oåterkalleliga. De ska inte kunna rivas upp igen. Det kallas ”Ratchet-klausulen”. Med andra ord: demokratiska val ska inte kunna påverka redan beslutad privatisering och avreglering. TiSA ska till exempel göra det omöjligt för kommuner att i framtiden kunna återta redan privatiserad vård och omsorg.
Storföretagens lobbyister har varit framgångsrika gentemot EU-kommissionen och regeringarna. Riskkapitalisterna gillar inte alls att ta risker. TiSA-avtalet gör dem till trygghetskapitalister med garanterade profiter.
TiSA hotar också klimatet. Samtidigt som världens regeringar i Paris kom överens om det blygsamma klimatavtalet så satt TiSA-förhandlarna i Geneve med förslag att ”minska staternas makt över energiresurser” genom att ”införa fria marknader för utländska energileverantörer och därigenom slopa rätten att säkerställa inhemska ekonomiska fördelar av att utnyttja energiresurser.” Ett annat förslag vill införa bindande klausuler som innebär att länder inte har rätt att säga nej till vissa energislag, till exempel kol- eller oljekraftverk.
 
”Klimatbedrägeri!”, sa en upprörd Rosa Pavanelli som är generalsekreterare i PSI, den fackliga internationalen för offentligt anställda. Hon menar att regeringarna i TiSA-avtalet förhandlar bort medlen för att nå klimatmålen. Allt för att gynna världens största företag.
Den internationella fackliga rörelsen ger mig hoppet att avtalet ska kunna stoppas. PSI vill skapa en proteströrelse mot TiSA. Om de svenska medlemsförbunden Kommunal och Seko följer den uppmaningen så skulle det svenska motståndet vara en god bit på väg.
Uruguay är ett föredöme. Landets president Tabaré Vásquez, från vänsterfronten Frente Amplio, informerade folket om förhandlingar och skapade en bred debatt. Folket ville inte ha privatiseringar av el, vatten och gemensam sektor. Uruguay beslöt i september månad att lämna TiSA-förhandlingarna. Tänk om den svenska S/MP-regeringen verkligen var röd/grön och kunde följa Uruguays exempel.
Det handlar om att försvara den gemensamma sektorn. Det handlar om global klasskamp.
I frågan om ”T-treaty Trinity” är parollen: Ett trefaldigt nej till handelsavtalen.