På Vänsterpartiets kongress väntas miljö- och klimatfrågorna bli ett huvudtema. Överlag har Vänsterpartiets partistyrelse lagt fram ett bra förslag till omställningsprogram, men det förvånar mig att man inte bejakar ett av ekoeko-arbetsgruppens viktigaste förslag, en höjning av koldioxidskatten.

Koldioxidskatten och andra miljöskatter har i princip legat stilla i Sverige under det senaste decenniet, samtidigt har olje- och energipriserna rasat till rekordlåga nivåer. Med andra ord finns det extra goda förutsättningar för höjda miljöskatter. Trots detta vill partistyrelsen inte ha med krav på att driva en höjd koldioxidskatt inför kongressen då det ekologisk-ekonomiska punktprogrammet ska antas. Man vill inte heller införa den proportionerliga skatten på livsmedel, något som också Arbetsgruppen för programmet hade med i sitt förslag till partistyrelsen. Det kan vara värt att komma ihåg att i konkret handling har också Vänsterpartiets hållning i riksdagen kring koldioxidskatten varit oklar då partiet inte alltid har förespråkat en höjning.

Det här är mycket märkligt. Sverige var först i världen med att införa en koldioxidskatt och idag finns en bred uppslutning bakom skatten, som brukar ses som vårt viktigaste styrmedel för att minska utsläppen. För ett parti som sätter klimatet först borde det vara en självklarhet att driva höjd koldioxidskatt.

Väljarna gillar visserligen sällan höjda skatter per definition. Men berättar man att skatteintäkterna går till något positivt vänder opinionen snabbt. Det är så vi argumenterar kring höjd kommunalskatt i nästan alla landets kommuner. Pengarna går ju till välfärden. Och på samma sätt som att höjd kommunalskatt finansierar välfärdssatsningar är en höjd koldioxidskatt en viktig finansieringskälla till det som ställer om.

Används intäkterna på det sättet blir koldioxidskatten också progressiv i fördelningshänseende. Både låginkomsttagare och kvinnor reser mycket mer kollektivt än höginkomsttagare och män, bara för att ta ett exempel på hur våra väljargrupper gynnas av höjda miljöskatter.

Man ska komma ihåg att bilist-lobbyn är en högljudd och effektiv maktfaktor i vårt land. De motsätter sig de flesta miljöskatter och koldioxidskatten i synnerhet. Men i Vänsterpartiet brukar vi inte lyssna på sådana kortsiktiga intressen. Vill vi ställa om på riktigt ska vi självklart också omfamna en höjd koldioxidskatt och en livsmedelsskatt. Intäkterna kan bland annat gå till  kollektivtrafiken och livsmedelsskattens till att subventionera hållbar mat.