Likvärdigheten i den svenska skolan har minskat dramatiskt, samtidigt som uppdelningen av elever efter föräldrars inkomst, utbildning och etnicitet ökat. Bakom fasaden av vackra ord om ”frihet” har klassamhället återuppstått i våra klassrum. Det skriver Daniel Riazat, skolpolitisk talesperson för V om Skolkommissionens delrapport.
Förra året släppte LO en rapport som tydligt visade på att grundskolans skolval haft negativa effekter på kunskapsresultaten för de elever som det går sämst för. I rapporten bedömde man också att marknadsanpassningen och kommunaliseringen ligger bakom lärarnas allt tuffare situation. Även OECD och andra internationella aktörer har varnat för att skolvalet lett och leder till större segregation.
Sådant är läget i den svenska skolan, decennier efter införandet av friskolereformen, ett ”fritt” skolval och kommunaliseringen.
I tisdags presenterade den av Regeringen tillsatta Skolkommissionen sitt delbetänkande. Skolkommissionen som bl.a. fått i uppdrag att lägga fram förslag på åtgärder för bekämpa skolsegregationen, öka likvärdigheten, samt se över statens ansvarsroll kring den svenska skolan lade fram ett antal förslag som nu ska vara utgångspunkten i arbetet med att ta fram ett slutbetänkande.
Men trots att internationella/nationella studier tydligt signalerat om de negativa konsekvenserna med 90-talets marknadsliberala och misslyckade reformer så var signalerna från Skolkommissionen inte tillräckligt radikala för att skapa en likvärdig skola. Skolkommissionen presenterade bl.a. förslag på att införa ett obligatoriskt skolval och att staten ska ta större ansvar för den svenska skolan. Därmed vilar ansvaret på Regeringen, med utbildningsminister Gustav Fridolin i spetsen, att tydliggöra utredningens direktiv.
- Problemen med det fria skolvalet löser sig inte genom införande av ett obligatoriskt skolval. Att förstärka ett misslyckat system är inte vägen framåt. En likvärdig skola måste finnas i hela landet för att stoppa jakten på ”bättre” och ”sämre” skolor. Skolplaceringar bör främst ske genom upptagningsområden, men för att få till en mer inkluderande elevsammansättning i hela landet behöver dagens upptagningsområden förändras. Samtidigt bör grundskolans extrema skolvalsystem begränsas kraftigt.
- I delbetänkandet nämns det att staten bör ta större ansvar för skolan, vilket är en delseger för oss som kämpar för att staten ska ta över huvudansvaret, men det räcker inte. Kommunaliseringen av den svenska skolan har inte fungerat. Reformen som skulle leda till decentralisering av makten över skolans utveckling har istället minskat likvärdigheten och lett till en sämre situation för lärarna och andra som verkar inom skolan. Det är därför dags att staten tar över huvudmannaskapet och att behoven styr finansieringen av den svenska skolan.
Den svenska skolpolitiken befinner sig i kris. För att ta sig an denna kris behövs rejäla förändringar, samtidigt som skolan bör bevaras från hafsverk.
Det är dags att slänga ut klassamhället och vinstintresset ur den svenska skolan. Vi måste bygga en skola där alla barn får en rättvis och likvärdig chans att utvecklas.
