I kommuner har den kontroversiella rapporten Framtid sökes börjat användas för att avhysa EU-migranter och neka deras barn skolgång. Detta trots att regeringen inte tagit ställning till förslagen i rapporten.
– Vi ser att det är en försämring på det sättet. Kommunerna gör ännu mindre, säger John Stauffer, chefsjurist på Civil Rights Defenders.
I början av året släpptes rapporten Framtid sökes – Slutredovisning från den nationella samordnaren för utsatta EU-medborgare, av Martin Valfridsson. Rapportens förslag, som på flera sätt anses vara kontroversiella, har nu börjat användas som riktlinjer i kommunerna. Detta trots att det är oklart hur regeringen ställer sig till rapporten.
– Vi har ett antal romska familjer i Umeå och har haft det i några år. Vi tycker det är självklart att de här barnen ska ha rätt till skolgång.
Det säger Elisabeth Zachrisson, kommunfullmäktigeledamot (V) i Umeå. Rätten till skolgång för barn till EU-migranter, har diskuterats under en längre tid i Umeå, men avvisats av majoriteten i kommunen. I slutet av mars kom frågan upp i kommunfullmäktige efter att Vänsterpartiet lyft den i en motion men den avslogs.
Umeå kommun är inte ensam om en restriktiv linje mot att hjälpa EU-migranter. Efter att Framtid sökes släppts har flera kommuner, i likhet med Umeå, valt att fortsätta på en restriktiv linje när det gäller hjälp till utsatta EU-medborgare eller i vissa fall svängt mot en hårdare linje.
I Malmö stängde nyligen kommunen ett härbärge för EU-migranter som pingstkyrkan drivit. Där hänvisade man direkt till Valfridssons rapport Framtid sökes.
– Det är faktiskt så att jag tycker att Valfridsson har tagit intryck av det vi beskrivit i Malmö. På punkt efter punkt slår han fast att Malmö agerat korrekt, sade Carina Nilsson (S), ordförande i sociala resursnämnden i Malmö, till Skånska Dagbladet i samband med stängningen.
I Gävle pågår just nu diskussioner om att avhysa tiggare från läger på kommunal mark. Tidigare har Centern och Liberalerna i Gävle talat om att ställa i ordning platser med latriner och möjlighet att slänga sopor för EU-migranterna. Men nu har de båda partierna svängt.
– Då var det inte lika tydligt att det fanns en nationell samordnare som så tydligt avrådde från att man skulle ta det kommunala ansvaret, säger Helene Åkerlind, (L) till Arbetarbladet, om partiets ändrade hållning.
Den rödgröna oppositionen i Gävle förespråkar trots det någon form av campingmöjligheter.
– Från Vänsterpartiet har vi också sagt att barnen ska få gå i skolan, men vi har inte fått något gehör för det över huvud taget, säger Gin Akgul Hajo, kommunalråd i opposition (V) i Gävle, till Flamman.
Kommunerna gör mindre
John Stauffer, chefsjurist på Civil Rights Defenders, en oberoende expertorganisation som arbetar med att försvara människors medborgerliga och politiska rättigheter, menar att kommunerna har blivit mer restriktiva med att hjälpa EU-migranter sedan Framtid sökes släpptes.
– Vi ser att det är en försämring på det sättet. Kommunerna gör ännu mindre, säger han till Flamman.
Civil Rights Defenders är kritisk till rapporten i sig:
– Vi tycker den är väldigt bristfällig. Vi tittar på människorättsperspektivet och ser att den inte lutar sig mot viktiga avgöranden i Europadomstolen när det gäller avhysningar. När det gäller skolgången så strider den mot barnkonventionen. Rätten till skolgång är något som även Barnombudsmannen och Unicef pekat på, säger John Stauffer.
Men han är också kritisk till hur regeringen har agerat kring rapporten. Han menar att regeringen har tryckt på att det är en oberoende utredare som tagit fram rapporten och sagt att det här är ett perspektiv av flera.
– Man är ju tyst och låter det här hänga fritt. I den situationen lutar sig kommunerna mot rapporten och slutsatserna i den i brist på annat. De har länge efterfrågat stöd och riktning och det de har fått är den här rapporten.
