Sedan två veckor pågår intensiva protester från miljoner lärare i Mexiko. Vägbarrikader, demonstrationer och konfrontationer har hittills kostat 13 lärare livet, ett dussin har försvunnit och över 200 har skadats.
Protesterna riktar sig mot den utbildningsreform som PRI-regeringen Enrique Peña Nieto införde 2013 men som på grund av de massiva protesterna inte har införts ännu i delstaten Oaxaca.
Det handlar i första hand om en ”värdering” av lärarna som ser reformen som ett försök att avskeda lärare och minska utbildningssektorn inom den offentliga sektorn. I stället gynnas den privata kommersiella utbildningssektorn.
– Protesterna handlar också om den klassiska nyliberala modellen om att decentralisera ansvaret för utbildningen, från staten till kommunerna, säger läraren David Estrada Baños, medlem av ledningen för avdelning 22 i Oaxaca, medlemsorganisation i CNTE, den Nationella Lärarsamordningen, till Flamman.
Massaker på lärare
Det var i Oaxaca och den lilla kommunen Nochixtlán med knappt 20 000 invånare som den federala polisen öppnade eld mot hundratals lärare söndagen den 19 juni. Videofilmerna visar tydligt att det är polisen som skjuter trots att den påstod att den utsattes för eldgivning från en oppositionell grupp bland de obeväpnade lärarna.
När Flamman talar med David Estrada har han precis avslutat ett möte med ledningen för avdelning 22 i Oaxaca. Avdelningen är känd i Mexiko som en av de mest stridbara bland de fem miljoner mexikanska lärarna.
På mötet gjordes en värdering av en veckas protester och antalet döda, sårade, försvunna och gripna lärare. På dagordningen stod också de kommande uppgifterna.
– Vi beslutade om nya blockader och vägspärrar på strategiska punkter i delstaten. Nya sociala och folkliga rörelser ansluter sig hela tiden till våra protester och organiserade föräldrar till skoleleverna blir allt aktivare, medvetna om att det är deras barns framtid som står på spel.
Samma dag som jag pratar på telefon med David Estrada har även en 24-timmarsstrejk bland hälsovårdsarbetare inom den offentliga sektorn, från städare och sjuksköterskor till läkare, brutit ut.
”Kampen är gemensam”, understryker Estrada.
– Lärarfacket har krävt seriösa förhandlingar och inte sektorsvisa eller delstatsvisa förhandlingar utan direkta förhandlingar med regeringen för att komma fram till en lösning. Och vi backar inte. Ursprungligen hade vi upprättat 19 blockader i Oaxaca, nu utökas dessa till 37, uppger Estrada.
”Kommunalisering” av utbildningen
I delstaten Oaxaca finns det över 570 kommuner, de flesta mycket fattiga. Delstatsguvernörerna och kommunerna föreslås bli ansvariga för utbildningen i den decentralisering av Mexikos utbildningsväsende som reformen stipulerar.
– I konkreta uttryck handlar det om den tunga posten i budgeten som är lärarnas och andras löner, underhåll av skolor, byggnader, el, vatten och telefonkostnader, eller byggnation av nya skolor.
Det är den andra tunga punkten i reformen som fått lärarna att demonstrera och protestera sedan 2013.
– Oaxaca är den delstat i Mexiko som har flest ursprungsbefolkningar, sammanlagt 16. Författningen säger att inför varje konstitutionell förändring måste befolkningen rådfrågas och det har man inte gjort med denna reform. För kommunerna, speciellt de fattiga, blir det en ohållbar situation när de 13 000 skolorna i delstaten ska få sin budget beslutad av de kommunala myndigheterna.
Förra lördagen demonstrerade tiotusentals lärare i centrala Mexiko City. Men de var inte ensamma, hundratals folkrörelser har anslutit sig till lärarnas strid och dessa grupper inte bara stöder lärarna utan ställer även egna krav på regeringen.
