Först erkände presidenten sig besegrad, sedan ångrade han sig. Regeringskrisen kan nu leda till en utländsk invasion.
Gambias sittande president Yahya Jammeh erkände sig först besegrad av oppositionskandidaten Adama Barrow i presidentvalet 1 december. Men Jammeh, som tog makten i en kupp 1994, har trots det hållit sig kvar och beskyllde senare oppositionen för valfusk. Han har nu i stället efterlyst ett nytt val. Samtidigt har repressionen ökat under de senaste veckorna. Hundratals oppositionsanhängare har gripits och flera radiostationer har stängts ned.
Hot om utländsk invasion
Situationen i Gambia har fått den västafrikanska samarbetsorganisationen ECOWAS att försätta sina senegalesiska trupper i beredskap, ett drag som Jammeh kallade en ”krigsförklaring”. Organisationens ordförande, Liberias president Ellen Johnson Sirleaf, sade dock i lördags att en intervention inte är aktuell ännu och att ECOWAS i stället söker medla mellan parterna för att få till stånd ett fredligt maktöverlämnande. Barrow ska enligt reglerna installeras som president 19 januari. Om ingen överenskommelse nås före det har ECOWAS antytt att de kommer att intervenera.
Under tiden blir situationen i Gambia alltmer spänd. Flera ministrar har avgått i protest medan andra har valt att förbli lojala till Jammeh. I måndags valde landets informationsminister att hoppa av efter att den fjärde oberoende radiostationen stängdes ned. Gambias FN-ambassadör har kallats hem efter att ha kritiserat Jammeh och fruktar nu för sin säkerhet. Samtidigt har arméns överbefälhavare svurit sin lojalitet till den sittande presidenten och lovat att försvara honom.
I måndags träffades Johnson Sirleaf, Nigerias president Muhammadu Buhari, Senegals president Mackey Sall samt Ghanas förre president John Mahama i Nigerias huvudstad Abuja för att diskutera hur situationen kan lösas utan våld. Gruppen besökte Gambia i december för att övertala Jammeh att avgå frivilligt, dock utan resultat. Presidenten lovade då att hålla sig kvar vid makten med alla medel.
Positiv trend
Men trots den osäkra situationen kan händelserna i Gambia visa på en trend i flera afrikanska länder. Jammehs initiala beslut att erkänna sig besegrad kom som en chock för många i Gambia där presidenten i regel vinner varje val med skyhöga siffror. Men den senaste tiden har flera oväntade och fredliga maktöverlämningar ägt rum i regionen. De senaste två åren har sittande presidenter i både Nigeria och Ghana oväntat avgått efter att ha förlorat val. Det faktum att Nigerias nytillträdde president Buhari och Ghanas förre president Mahama har utsetts till medlare i konflikten kan ses som ett tecken på att tålamodet med diktatorer som regerar på livstid börjar ta slut. Även Angolas president José Eduardo dos Santos som har regerat landet sedan 1979 har meddelat att han tänker avgå efter valet senare i år.
Ännu är det för tidigt att tala om en generell trend. I regel söker sittande presidenter skriva om grundlagen för att förlänga sitt maktinnehav, såsom nyligen skett i Rwanda och Burundi. Men det står klart att den ”starke mannen” vars personliga intressen alltid går före landets börjar bli allt mindre attraktiv i delar av kontinenten.