Ett samarbete mellan regeringen och Vänsterpartiet leder bland annat till höjda skatter för höginkomsttagare. Totalt ska det ge drygt tre miljarder till statskassan. Men varken facken eller resten av oppositionen är nöjda.
Det var i en debattartikel som publicerades under måndagen som Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt tillsammans med partiets ekonomisk-politiska talesperson Ulla Andersson berättade om förslaget, som kommer att bli en del av regeringens vårbudget.
Totalt beräknar man att de föreslagna förändringarna kommer att vara värda tre miljarder kronor i ökade skatteintäkter.
– Det är väl tydligt att vi behöver öka intäkterna för att få till en bättre välfärd, men också för att öka den ekonomiska jämlikheten, sa Ulla Andersson till studio ett under måndagen.
Det handlar om strax över en miljon svenskar som har tillräckligt stora månadsinkomster – över ungefär 38 000 – som nu får högre skatt. Utslaget på ett år beräknas det bli ungefär 2 400 kronor för de tio procent av befolkningen som har högst månadslöner.
Förändringen innebär också höjd skatt för svenskar som jobbar i Sverige men bor utomlands, och sänkt skatt för de som lever på sjukersättning.
Efter förhandlingar är regeringen och Vänsterpartiet nu överens. Men övriga oppositionspartier har fördömt satsningen.
Fel prioritering
I en intervju med DI säger Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson Ulf Kristersson att skattehöjningen är att ”koka grodan varsamt” och att han inte tror att höjningen kommer att innebära någon nettoinkomstökning för staten, eftersom höjda skatter kommer innebära att folk jobbar mindre.
Dessutom, säger han, är skatteökningen orättvis.
Fackföreningsrörelsen riktar också kritik mot förslaget. LO meddelar via sin chefsekonom Ola Pettersson att man inte anser att höjda inkomstskatter för de rikaste är rätt väg att gå.
– Det är fel prioritering, säger han till Dagens Nyheter.
Skatterna borde höjas på kapitalinkomster i stället, anser Ola Pettersson.
Även TCO och Saco, som organiserar tjänstemän respektive akademiker, är kritiska till löneformen.
Tekniskt fungerar höjningen så att man stryker en del av den så kallade uppräkningen. Tidigare har gränsen för vem som betalar statlig skatt på sin inkomst höjts varje år i takt med Konsumentprisindex plus en procent. Det innebär att de som ligger på gränsen till att betala statlig skatt kan ha en löneökning som är lite större än inflationen utan att riskera att behöva betala något. Nu vill regeringen tillsammans med Vänsterpartiet ändra så att gränsen räknas upp bara med KPI. Därför kommer en större grupp än tidigare att betala den statliga skatten.
Den nya skattepolitiken kommer att finnas med i regeringens vårbudget, som ska lämnas in i mitten av april. Om den blir den budget som vinner i riksdagen kommer ska de nya reglerna börja gälla från och med 2018.
