Hos Per-Anders Fogelström står kvinnorna i centrum. I år skulle han ha fyllt 100.
Jag bor i söderförorten Högdalen. Högdalen är Stockholms andra ABC-stad (ett koncept som byggde på Arbete, Bostad och Centrum i samma område). Den första var Vällingby, vars folkhemsidylliska radhusområden bland annat inhyste Olof Palme med familj. På 50-talet var ABC-staden framtiden, men bar i sin idé indirekt på berättelsen om det gamla, fattiga och eländiga.
En annan, om än fiktiv, person som bodde i Vällingby är Erik Karlsson i Per-Anders Fogelströms Stad-serie. Det är logiskt att han hamnar där. Erik Karlsson är arbetarpojken från utkantsslummen med ”asociala” föräldrar. Han är gatusmart och driftig, rider på tidens våg och gör karriär inom arbetarrörelsen. Gatpojken, nasaren och revolutionären Erik Karlsson blir distingerade direktören och stadsfullmäktigeledamoten Erik Karge, en SAP-pamp med hemmafru i Vällingby och sportstuga utanför stan.
Erik är en av Per-Anders Fogelströms mest dynamiska och träffsäkra gestalter, men knappast den mest älskade. Den lotten faller i stället på Emilie, dottern till Mina drömmars stads Henning och Lotten. Hon är skötsam på gränsen till idealiserad med sin höga moral och arbetskapacitet. Men centralt är att hon är kvinna, och att hennes omsorg, ansvarstagande och trygghet om bland annat Erik och hans syskon, samlar klassen, och skapar en möjlighet för representanter ur den att stiga upp ur mörker och misär.
Om Per-Anders Fogelström brukar ofta framhållas att han var uppvuxen i ett matriarkat, han bodde med sin mamma och syster, först hemma hos mormor och sedan i ett stiftelsedrivet kvinnohus på Södermalm. Som Göran Greider säger i den nyproducerade dokumentär om Fogelström som K special sänder denna vecka (SVT 22/8 och SVT Play), lät hans uppväxt honom se saker som andra inte ser: ”Jag tror inte att någon manlig författare har skrivit så mycket om de typiska kvinnliga sysslorna, om tvätt och disk och laga mat.”
Men viktigast är omsorgen.
I år skulle Per-Anders Fogelström ha fyllt 100, och Stad-sviten står sig fortfarande fantastiskt bra. Det beror inte minst på den blick som Fogelström anlägger, med den skötsamma kvinnan i centrum och samtidigt med stor empati och förståelse för alla andra: opportunisterna, strejkbrytarna, de slarviga och supiga.
K specials dokumentär skildrar en person som å ena sidan gick på tvärs med sin litterära samtid, vände blicken bakåt och skrev episka historieromaner när alla andra ville hålla på med modernismen, men som å andra sidan var en modern föregångsman. En mjukare och socialt intresserad pappa som jobbade hemifrån och ställde fram bullar och mjölk.
I Stad-serien utgör Vällingby slutpunkten i en progressiv berättelse. Hade Fogelström fortsatt skildra Stockholm hade han tvingats skriva om raset i status för ABC-förorter som Högdalen och Vällingby, och den parallella uppvärderingen av det gamla pittoreska Söder. Där finns numer några av Stockholms dyraste bostäder, och Fogelströms skildringar av skeva hus och smala gränder används som kitschig marknadsföring i mäklarannonserna.