Opinion 6 april, 2018

Regeringen tycker handelsdomstolar är okej

Regeringen har visat att de inte är att lita på i Ceta-frågan. Stellan Hermansson förvånar sig själv genom att sätta hoppet till EU-domstolen.

Den 21:a mars godkändes handelsavtalet mellan EU och Kanada, kallat Ceta, i riksdagen. Detta viktiga beslut har knappt uppmärksammats i svenska medier.
Media har också negligerat ett oväntat domslut den 6 mars i EU-domstolen. Ett beslut som borde medfört att riksdagen avvaktat med ratificeringen av Ceta. EU-domstolen slog nämligen, i ett specifikt ärende, fast att skiljedomssystemet där företag kan stämma stater, inte är förenligt med EU-rätten.

Det är inte så krångligt som det kanske låter. Så här hänger det ihop: Det finns många problem med Ceta, men det största är investeringsdomstolarna. I dessa domstolar, som står utanför det normala rättssystemet, kan företag stämma stater för beslut som medfört uteblivna vinster.
Ett exempel: Flera kanadensiska bolag har gjort stora investeringar i gruvor i vårt land. I Sverige är mineralavgiften extremt låg jämfört med andra länder. Det tjänar gruvbolagen stora pengar på. Om en framtida tuffare rödgrön svensk regering skulle höja mineralavgiften, så minskar de kanadensiska bolagens vinster. Med Ceta-avtalets domstolar kan företagen i det läget stämma svenska staten på miljardbelopp för uteblivna vinster. Att det är ett demokratiskt fattat beslut spelar ingen roll. Företagens vinstintresse är, med det här systemet, överordnat demokratin.

Det här är inget skräckscenario. Det är precis vad ett kanadensiskt bolag, Gabriel Resources, redan gjort mot den rumänska staten. Orsaken var att rumänska regeringen av miljöskäl stoppat ett av företagets gruvprojekt. Men i handelsavtalet mellan länderna fanns investeringsdomstolarna med. Den rumänska staten är nu stämda av Gabriel Resources på osannolika fyra miljarder dollar för sitt demokratiskt fattade beslut. Det sägs motsvara halva landets sjukvårdsbudget. Om företaget vinner så får det fruktansvärda konsekvenser för det redan fattiga Rumänien.

Företagens vinstintresse är, med det här systemet, överordnat demokratin

Ett annat fall: Det nederländska försäkringsföretaget Achmea stämde den slovakiska staten. Orsak: Den slovakiska regeringen återreglerade tidigare gjorda privatiseringar av sjukförsäkringssystemet. Det demokratiskt fattade beslutet ansåg Achmea vara ett brott mot det investeringsavtal som finns mellan länderna. Investeringsdomstolen gav företaget rätt och Slovakien ska därför betala 200 miljoner kronor i skadestånd till Achmea.

Den slovakiska regeringen överklagade beslutet. Det var i detta rättsliga sammanhang som EU-domstolen gav sitt utlåtande: ”Skiljedomsklausulen i investeringsavtalet strider mot EU-rätten”. Achmea-fallet visade, enligt EU-domstolen, att investeringsdomstolarna är oförenliga med EU-rätten då de opererar helt utanför både nationell och EU:s rättsordning.
Domslutet innebär inte att EU-domstolen plötsligt blivit ”vänstervriden”. Inte alls. Det innebär bara att EU-domstolen slår fast vad som är juridiskt korrekt, enligt gällande EU-rättsordning. Den försvarar naturligtvis också den egna institutionens roll inom denna rättsordning.

Det intressanta är att Ceta-avtalet har samma typ av skiljedomsförfarande. Inom några månader kommer EU-domstolens beslut i frågan om investeringsdomstolarna i Ceta. En del länder har därför valt avvakta sin ratificering av Ceta-avtalet. Men inte Sverige. För här är S-MP-regeringen och LO-TCO eniga med högerpartierna om att Ceta:s investeringsdomstolar är helt okej.
Det är folkliga och fackliga protester i övriga Europa som hittills bromsat och försinkat det odemokratiska Ceta-avtalet. Kanske EU-domstolen, av rättsordningsskäl, blir en oväntad allierad i det arbetet. Det återstår att se.