2006 kidnappades han från Kambodja och såldes. Annak Anan Prum berättar i en serieroman om sina år som slav i Thailand.
The Dead Eye and the Deep Blue Sea
Vannak Anan Prum.
Seven Stories Press.
Slaveriet är, som bekant, långt ifrån avskaffat.
Enligt en forskningsrapport framtagen av Internationella Arbetsorganisationen i samarbete med den abolitionistiska stiftelsen Walk Free Foundation befann sig 40 miljoner människor världen över i modernt slaveri år 2016.
Kambodjanen Vannak Anan Prum var länge en av dem.
Hösten 2005 kramade Prum sin gravida fru Sokun adjö och gav sig ut på den kambodjanska landsbygden i en desperat jakt efter ett tillfälligt arbete som skulle kunna betala för Sokuns sjukhusvistelse. I den lilla byn O’Unlok mötte han en man som sa sig ”känna någon” som var i position att ge Prum ett ”jobb med att torka fisk i Thailand”. Prum anade oråd, men följde ändå med mannen till ett hus beläget strax vid gränsen mellan Kambodja och Thailand.
Och ett rent helvete tog sin början.
En mellanhand stal Prums sista pengar och sålde honom vidare till en massiv fiskeflotta. När Prum väl lyckades fly från den – efter drygt tre och ett halvt år av konstant slit och otaliga demoraliserande incidenter – förråddes han av korrumperad malaysisk polis och hamnade i träldom på ett storjordbruk. Där blev Prum och en vän till honom nästan dräpta i ett machetebråk, vilket i förlängningen ledde till att de båda dömdes till fängelse för illegal invandring.
Med andra ord gick Prum – som otaliga andra före honom – från att ha varit en ansvarsfull familjefar till att bli ett oskyldigt kugghjul i en olaglig vinstmaskin som bland annat förser ett gäng svenska mataffärer med billiga livsmedel.
Vad som skiljer Prum från många av hans olyckssystrar och bröder är att han vågade berätta sin historia när han blev en fri man igen. Tillsammans med de australiensiska filmmakarna Ben och Jocelyn Pederick ritade och skrev han bilderboken The Dead Eye And The Deep Blue Sea: A Graphic Memoir Of Modern Slavery, som nu ges ut på det New York-baserade förlaget Seven Stories Press. Varken skammen – likt offer för sexuellt våld känner före detta slavar ofta skam för det som de varit med om – eller hans forna plågoandar lyckades skrämma honom till tystnad.
The Dead Eye … är sålunda en unik och oerhört viktig publikation. Som läsare av den sitter man med andan i halsen och med en vilja till aktivism brinnande i bröstet. Prums rättframhet, insiktsfullhet och realistiska/autodidaktiska teckningsstil är en explosiv kombination.
I sitt högintressanta förord till The Dead Eye … drar kritikern Anne Elizabeth Moore paralleller mellan Prum och konstnären Vann Nath (1946–2011) och det gör hon rätt i. Liksom Naths tavlor av de fullkomligt vidriga övergreppen han bevittnade i Röda khmerernas säkerhetsfängelse S-21 Toul Sleng ger The Dead Eye … en inblick i en värld som tidigare mest varit siffror på ett papper.
Faktumet att The Dead Eye … är lättläst rent språkligt (grundskoleengelska räcker för att förstå den) och bildmässigt gör att den har potential att nå fram till en bred publik. Jag hoppas att så sker. Sedan kanske slaveriet en dag verkligen kommer att avskaffas.
_____________________________________
Prova Flamman gratis!
Just nu kan du få prova Flamman gratis i en månad. Följ länken för mer information.