Sommaren har i vanlig ordning varit turbulent i Israel-Palestina. I mitten av juli inledde Israel det största luftanfallet mot Gazaremsan sedan kriget 2014, som svar på raketbeskjutning från Hamas. Dagar senare intensifierades anfallen efter att en israelisk soldat dödats av palestinska kulor. Totalt dödades minst fem palestinier.
Förra veckan meddelade Israels försvarsminister Avigdor Lieberman att man kommer att bygga ut bosättningarna på Västbanken med ytterligare 400 bostäder, som svar på en knivattack i en bosättning samma vecka. En palestinsk tonåring stack ned tre personer, varav en dog, innan han sköts till döds av israelisk militär.
I söndags stoppades fartyget Al Awda, som under kampanjnamnet Ship to Gaza färdades med förnödenheter till den blockerade Gazaremsan, på internationellt vatten. Det norskflaggade fartyget bordades av israelisk militär sedan det ignorerat varningsanrop. De 22 besättningsmedlemmarna greps, inklusive två svenskar. Al Awda följdes även av det svenska fartyget Freedom med ett par dagars fördröjning.
Judisk stat
Den viktigaste händelsen utspelade sig dock långt ifrån Gazaremsans och Västbankens frontlinjer. Efter flera timmars hätsk debatt antog antog det israeliska parlamentet Knesset den 19 juli ett lagförslag kallat den ”Judiska Nationalstatslagen” med 62 röster mot 55. Arabiska ledamöter protesterade högljutt efter debatten, rev demonstrativt itu dokumentet och kallade det för en ”apartheid-lag” innan de kastades ut ur kammaren.
Reaktionen är förståelig. Lagen definierar officiellt Israel som judarnas hemland och säger att rätten till nationellt självbestämmande i Israel enbart gäller för judar. Den säger även att Jerusalem är Israels odelade huvudstad och att hebreiska är landets officiella språk, medan arabiskan reduceras till ett språk med ”särskild status”. Vidare beskriver den bosättningar som ett nationellt värde för den israeliska staten, som kommer att ”agera för att uppmuntra och stödja etablerandet och befästandet av dem”.
Lagen är en modifierad version av ett tidigare förslag som bland annat innehöll paragrafer som skulle göra det möjligt att upprätta etniskt och religiöst segregerade bostadsområden och tvinga domstolar att döma enligt judisk sed om prejudikat saknas. De delarna hade dock strukits inför omröstningen.
Kritikstorm
Det mesta i den nya lagen gäller i praktiken visserligen sedan länge. 1960 beslutade högsta domstolen att Israel är en suverän stat för det judiska folket, vilket uteslöt alla arabiska och övriga medborgare. Lagarna angående rätten till mark som då etablerades reserverade omkring 92 procent av all mark på israeliskt territorium för judar. Israeliska palestinier är begränsade till omkring två procent. Den nya lagen innebär dock att dessa regler, tillsammans med en samling symboliska frågor rörande flagga, språk, nationalsång och högtider, i praktiken blir en del av grundlagen. Det innebär att det kommer att krävas en kvalificerad majoritet i Knesset för att ändra lagen.
Premiärminister Benjamin Netanyahu beskrev lagen som en milstolpe i sionismens historia. Den arabiska Knesset-ledamoten Ayman Odeh sade i sin tur att ”Israel har antagit en lag om judisk överhöghet och sagt till oss att vi alltid kommer att vara andra klassens medborgare.”
Kritiken har dock inte bara kommit från arabiskt håll. Oppositionsledaren Tzipi Livni hävdade att Netanyahus regeringskoalition har svikit de israeliska grundlagsfädernas vision. Partiledaren för Israels vänsterparti Tamar Zandberg har överklagat lagen hos högsta domstolen. Hon beskrev lagen som ett ”sabotage mot israelisk lag som ersätter jämlikhet med rasism”.
Några dagar efter debatten sparkades en karikatyrtecknare från den engelskspråkiga tidningen Jerusalem Post efter att han avbildat premiärminister Netanyahu tillsammans med en grupp anhängare som grisar ur George Orwells satir Djurfarmen. Ovanför bilden står romancitatet: ”Alla grisar är jämlika. Men några är mer jämlika än andra.”
Kritik har även kommit från andra befolkningsgrupper i Israel, inklusive druserna. Förra veckan meddelade en drusisk befälhavare i den israeliska armén att han säger upp sig i protest mot lagen. Internationellt har kritiken i vanlig ordning varit hårdast från Turkiet, arabländerna och EU.
PR-mässig katastrof
Samtidigt fortsätter Israels anseende att försämras internationellt. I mitten av juli antogs ett lagförslag i den irländska senaten om att förbjuda all import av israeliska produkter som producerats på ockuperat territorium. Om förslaget antas av hela parlamentet blir Irland det första landet i världen att införa ett sådant förbud.
I söndags frigavs också den palestinska 17-åringen Ahed Tamimi och hennes mor efter att ha tillbringat åtta månader i fängelse. Tamimi blev till en internationell symbol för motståndet mot Israels ockupation efter att hon örfilat en israelisk soldat som skottskadat hennes kusin vid en kontroll förra året. Israels hantering av hennes familj har utvecklats till en PR-mässig katastrof för landet enligt tidningen Haaretz. Detsamma gäller redan den nya nationalstatslagen.
Enligt debattören Noam Chomsky bidrar den till att ytterligare knuffa den israeliska regeringen i famnen på den internationella extremhögern samtidigt som stödet från andra politiska läger stadigt sjunker. Som en bekräftelse på det bjöd Netanyahu in Ungerns premiärminister Viktor Orbán till statsbesök i samband med att den nya lagen antogs.
_____________________________________
Prova Flamman gratis!
Just nu kan du få prova Flamman gratis i en månad. Följ länken för mer information.
