Spänningarna har ökat mellan Venezuela och dess grannländer de senaste månaderna i takt med att allt fler har flytt från landet. Enligt en rapport från FN har över en halv miljon venezolaner emigrerat till grannlandet Ecuador sedan januari. Det är tio gånger fler än de migranter som försökte ta sig över Medelhavet till Europa under motsvarande period. Sedan 2015 har över en miljon tagit sig till Colombia och minst 57 000 har sökt uppehållstillstånd i Brasilien, medan andra har tagit sig till Mexiko och olika karibiska länder. Totalt har 2,3 miljoner flytt landet de senaste tre åren i vad FN kallar ”en av de största massmigrationerna i Latinamerikas historia”.
Grannländer hindrar migration
Sedan början av augusti har Ecuador blivit det nya målet för venezolanska flyktingar, något som redan har fått konsekvenser. Nyligen utlystes nödtillstånd i tre ecuadorianska regioner som gränsar till Colombia sedan över 30 000 personer tagit sig till landet gräns under första veckan i augusti. Orsaken till den senaste migrationsvågen till Ecuador tros vara rykten om att Colombias nye högerpresident Iván Duque tänker stänga gränsen till Venezuela vilket skulle göra det omöjligt att ta sig västerut från landet.
Brasilien stängde tidigare denna månad en gränsövergång men öppnade den strax igen sedan beslutet överklagats i en domstol. Vägen från Venezuela till nordvästra Brasilien kallas numera Rota da Fome (”Hungervägen”) i brasiliansk press. I gränsstaden Pacaraima har befolkningen nästan fördubblats till 12 000 sedan flyende venezolaner börjat ta sig dit i stället för till Colombia. I helgen brände en folkmassa ned migranttält i staden efter att en grupp venezolaner anklagats för att ha knivhuggit och rånat en restaurangägare. Även i andra länder har attacker på venezolanska flyktingar blivit vanligare och demonstrationer har hållits för att få regeringar att stänga ute migranterna.
Flera länder har nu börjat vidta åtgärder för att avråda venezolaner från att ta sig dit. Colombia, Ecuador, Peru och Chile kräver numera att flyktingar visar pass för att släppas över gränsen, något som många venezolaner inte har. I Brasilien är det ett krav för att få vård och venezolaner som begår brott kommer numera att deporteras.
Ny valuta och privatiseringar
Orsaken till det ökande antalet flyktingar är att den ekonomiska krisen i Venezuela håller på att nå ett kritiskt skede. Inflationen som har varit extremt hög de senaste åren har under sommaren nått nya nivåer. I juli uppgick den till över 82 700 procent. Det innebär att priset på matvaror har nått skyhöga nivåer. Till exempel kostar nu ett paket ris omkring 2,5 miljoner bolivar.
Förra fredagen meddelade president Nicolás Maduro att en ny valuta kallad ”suverän bolivar” skulle införas från och med i måndags. Fem nollor ska strykas från den nya valutan, vilket innebär en devalvering med 95 procent – den största i historien. Dessutom ska minimilönen höjas med 3 000 procent. Maduro sade även att löner, priser och pensioner ska bindas till den nya kryptovalutan petrodollar som infördes i februari. En ”petro” ska vara värd 60 dollar.
Lite tyder på att dessa reformer kommer att ha någon avgörande påverkan på ekonomin. Enligt många bedömare riskerar de snarare att förvärra situationen. En åtgärd som snabbt kan visa sig särskilt impopulär är beslutet att höja priset på olja.
Förra fredagen meddelade president Nicolás Maduro att en ny valuta kallad ”suverän bolivar” skulle införas från och med i måndags. Fem nollor ska strykas från den nya valutan, vilket innebär en devalvering med 95 procent – den största i historien
I Venezuela som är världens oljerikaste land har billig tillgång till olja alltid setts som närmast en mänsklig rättighet. En liter beräknas kosta en bolivar, och är i prakten alltså gratis. Det har dock gjort att en stor del av den producerade oljan smugglas ut till grannländer och berövar staten intäkter. Sist en venezolansk regering försökte höja priset till marknadsnivå, då i enlighet med Internationella Valutafonden IMF:s föreskrifter 1989, utlöste det den numera legendariska protestvågen ”Caracazo”. Enligt Maduros planer ska priset nu gradvis höjas under en tvåårsperiod.
Bland de mindre uppmärksammade reformerna finns planer på att sälja ut delar av allmännyttan som bedöms tynga statsbudgeten. Maduro har redan gett klartecken åt privatiseringar av två infrastrukturmyndigheter. Sedan tidigare har den statliga matkedjan Bicentenario och fiskeföretaget PESCALBA sålts till privata köpare. Detta har lett till ökande oro för att viktigare delar av den venezolanska allmännyttan kan komma att privatiseras.
Mordförsök och destabilisering
Ett annat tecken på att krisen i Venezuela håller på att fördjupas är mordförsöket på president Maduro under en militärparad i början av augusti. Fem personer skadades när två drönare bestyckade med sprängämnen sprängdes medan Maduro höll ett tal.
Förra tisdagen meddelade statsåklagaren Tarek William Saab att man har identifierat 34 personer som ska vara inblandade i mordförsöket. Fjorton av dem har redan gripits och ställts inför rätta medan namnen på en del av de övriga har överlämnats till Interpol. Flera av dem är officerare i det Bolivarianska Nationalgardet (GNB). Enligt regeringen ska även kopplingar finnas till exil-venezolaner i amerikanska Florida. USA har dock hittills avvisat inbjudan från Venezuelas regering om att delta i utredningen.
Även om någon amerikansk inblandning i mordförsöket inte har kunnat bevisas ännu lär retoriken från Donald Trump och andra högerpresidenter runtom i regionen, såsom Colombias Iván Duque, stärka den splittrade venezolanska högeroppositionen. Framför allt kan de uppmuntra de delar av Venezuelas militär som tycks allt mer benägen att ta till våld för att störta regeringen. Förra sommaren attackerade en officerare både högsta domstolen och inrikesdepartementet med en helikopter innan han dödades i en polisräd. Strax före presidentvalet den 20 maj i år greps ett trettiotal officerare från alla fyra militärflyglar efter avslöjandet att de hade planerat ett kuppförsök mot Maduro med både Colombias och USA:s goda minne.
Donald Trumps aggressiva ton mot Venezuela kommer sannolikt bara att göra den typen av försök vanligare. Inte minst uppgifterna om att han förra sommaren ska ha frågat sina rådgivare om möjligheterna att invadera landet.
_____________________________________
Prova Flamman gratis!
Just nu kan du få prova Flamman gratis i en månad. Följ länken för mer information.
