I måndags publicerade FN:s klimatpanel IPCC en rapport om tillståndet för jordens klimat. Enligt rapporten, som beställdes vid toppmötet i Paris i december 2015 där världens länder kom överens om att hålla den globala uppvärmningen under 2 grader celsius, krävs kraftigare och mer akuta åtgärder än vad något land hittills har varit beredda att vidta.
Författarna rekommenderar att hålla temperaturökningen under 1,5 grader. De beräknar dock att världens länder bara har 12 år på sig att uppnå det målet.

Halv grads skillnad

Debra Roberts som är delordförande i IPCC:s arbetsgrupp om klimatpåverkan inskärpte vid lanseringen av rapporten allvaret i situationen och rapportens betydelse:
– Det är linje i sanden och den säger till vår art att vi måste agera nu. Det här är den största varningsklockan från vetenskapssamfundet, sade hon.
Rapporten som bygger på över 6 000 vetenskapliga källor har även tagit de senaste årens naturkatastrofer i beaktande, från orkaner i Karibien och Ostasien, till torka i Sydafrika och skogsbränder i Arktis. Det har fått forskarna att uppgradera riskvarningen jämfört med tidigare rapporter. Enligt Roberts fick forskarna en uppenbarelse när de insåg vilken skillnad en halv grad innebär.

Om uppvärmningen hålls på under 1,5 grader kommer antalet människor som riskerar att förlora tillgången till rent vatten vara 50 procent mindre än vid två grader.

Om uppvärmningen hålls på under 1,5 grader kommer antalet människor som riskerar att förlora tillgången till rent vatten vara 50 procent mindre än vid två grader. Hundratals miljoner färre människor i underutvecklade länder kommer att riskera att hamna i extrem fattigdom. Det skulle också göra att tio procent av barriärreven kan överleva. Samtidigt beräknas insekter som är livsviktiga för odling att dö ut i dubbelt så hög utsträckning vid den högre temperaturen, och isfria somrar i Arktis kommer bara att äga rum vart hundrade år vid den lägre temperaturen men vart tionde år vid två graders ökning.

På väg mot 3 grader

Rapporten föreslår flera sätt att bekämpa temperaturökningen. Fossila utsläpp måste reduceras med 45 procent till 2030 och helt försvinna 2050, vilket innebär att priserna på utsläpp måste höjas kraftigt. Därutöver krävs stora investeringar i skogsplantering och övergång till grön teknik.

Fossila utsläpp måste reduceras med 45 procent till 2030 och helt försvinna 2050, vilket innebär att priserna på utsläpp måste höjas kraftigt.

Motståndet från länder med en stor fossilenergisektor kommer dock att blockera framstegen. USA har redan dragit sig tillbaka från Parisavtalet. Australiens regering avfärdade i måndags den nya rapporten och Brasilien kan denna månad få en klimatskeptisk president i Jair Bolsonaro som har lovat att öppna Amazonas regnskog för skövling. Dessutom fortsätter flera länder som ställt sig positiva till grön omställning att öka användningen av fossila bränslen. Norge utforskar nya möjligheter till oljeborrning i Arktis, Storbritannien fortsätter med skiffergasutvinning och i Tyskland vräktes i förra veckan de aktivister som har blockerat skövlingen av Hambach-skogen där regeringen vill bryta kol. Om utvecklingen fortsätter med dagens nivåer beräknas medeltemperaturen att höjas med katastrofala 3 grader till 2100.

IPCC-rapporten har även mötts av kritik från flera håll. Bland annat kritiseras panelen för att inte nämna de migrationsströmmar som uppvärmningen kommer att ge upphov till. Den tar heller inte upp de så kallade ”brytpunkter” där utvecklingen riskerar att accelerera och hamna utanför mänsklig kontroll.
Rapporten kommer att presenteras för världens regeringar vid nästa klimattoppmöte i Polen i slutet av året. I tisdags meddelade Sveriges klimatminister Isabella Lövin att den svenska regeringen vill att EU samlar sig bakom en gemensam linje inför mötet:
– Världen måste ställa om i en aldrig tidigare skådad takt om vi ska undvika de allvarligaste klimateffekterna. Sverige anser att EU, som ledare i det globala klimatarbetet, måste svara upp mot denna utmaning, sade hon.

Delsegrar för klimatet i Nederländerna och Tyskland

Polis och aktivister drabbar samman vid Hambach-skogen.
Foto: Christophe Gateau/AP/TT.

I tisdags beslutade en domstol i nederländska Haag att upprätthålla en tidigare dom mot landets regering som tvingar den att snabba på reduceringen av utsläpp av fossila bränslen. Domstolen bedömde att klimatkrisens omfattning kräver att landets utsläpp minskar med 25 procent till 2020 i förhållande till nivåerna som rådde 1990. Den liberale premiärministern Mark Ruttes regering har satt 17 procent som mål. Domen väntas ge skjuts till en rad liknande mål runt om i världen, till exempel i Nya Zeeland, Norge, Storbritannien och Uganda.

Förra veckan vräkte polis flera av aktivisterna som bosatt sig i trädkojor i skogen.

I Tyskland har en domstol beslutat att den behöver mer tid för att fastställa huruvida den planerade skövlingen av Hambach-skogen i den västra delen av landet är förenlig med EU:s miljölagar. Ett sådant beslut väntas komma först om två år. Hambach-skogen har stått i centrum för kampen mot miljöförstöringen och klimatförändringarna i Tyskland den senaste tiden. Det tyska energibolaget RWE har fått rätt att skövla skogen för att bryta kol men en stor aktivistaktion har blockerat projektet i flera månader. Förra veckan vräkte polis flera av aktivisterna som bosatt sig i trädkojor i skogen. I lördags demonstrerade 50 000 människor vid platsen.