Trots att stödet halverats och säkerheten blivit allt dyrare fortsätter barn- och ungdomsorganisationer vara viktiga både för demokratin och för en kul fritid. Det är dags att statens bidrag blir lika tunga som uppgiften.
Under Järvaveckan lovade Jonas Sjöstedt hundratals miljoner till idrottsrörelsen. Investeringar i olika anläggningar skall bäras av staten, och avgifter skall sänkas eller tas bort så att fler barn och unga får en bra och kvalitativ fritid. Det är bra politik. Tyvärr är den otillräcklig.
Barn och ungas fritid handlar inte bara om idrott. Många är i dag engagerade i kulturföreningar, hobbyverksamhet eller föreningar som tillhandahåller aktiviteter för barn och unga som delar till exempel eller etnicitet. Om Vänsterpartiet vill satsa på barn och ungas fritid måste en satsning på dessa organisationer inkluderas.
I dag får ungdomsrörelsen sitt huvudsakliga stöd från staten.
Det är föreningar som UNF vars verksamhet främjar nykterhet bland unga och erbjuder alkoholfria aktiviteter; Unga forskare som försöker få unga mer intresserade av forskning och teknik; Unga Katoliker som ger ett socialt sammanhang för barn och unga som är troende; Unga örnar som driver fritidsgård och CISV Sweden som genom utbyte mellan olika länders unga vill skapa en fredligare värld. Listan kan göras längre: Det som enar dessa föreningar är att de tillsammans tillhandahåller en meningsfull fritid för över 800 000 barn och unga.
De här organisationerna gynnar dock inte enbart de unga som är engagerade i dem. Även samhället vinner på att unga väljer sin fritid där. Ungdomsföreningar tjänar som demokratiskolor där medlemmarna får lära sig demokrati och föreningsliv i praktiken. Det är värdefulla kunskaper som kommer att hjälpa dem på arbetsmarknaden, men även bädda för att svensk demokrati fortsätter stå sig stark och vara byggd på mångfald och samarbete.
Ungdomsföreningar tjänar som demokratiskolor där medlemmarna får lära sig demokrati och föreningsliv i praktiken. Det är värdefulla kunskaper som kommer att hjälpa dem på arbetsmarknaden
Det är här många barn och unga kan få ett kulturellt sammanhang, en fritidsgård att gå till, ett utlopp för sitt engagemang eller helt enkelt ett ställe att hitta vänner på.
Enligt Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer har dock bidraget staten delar ut till dessa organisationer sjunkit.
Faktum är att stödet bara är hälften så stort som det var 2006. Än mer oroande är att detta tillåts fortgå samtidigt som många organisationer ser ökade kostnader för att värna sin säkerhet. Ungdomsorganisationer som RFSL Ungdom och Judiska ungdomsförbundet är i dag en måltavla för högerextremister och enligt en undersökning som Landsrådet av Sveriges ungdomsorganisationer beställt av Sifo svarar hälften av anställda och förtroendevalda att hot och trakasserier riktade mot organisationen förekommer.
För var tionde förtroendevald är situationen så allvarlig att den påverkar deras arbetssituation i stor omfattning. Ungdomsorganisationer ska alltså betala för skyddsåtgärder samtidigt som de på ett minskat bidrag ska tillhandahålla fritidsaktiviteter för barn och unga.
Jag är stolt över att tillhöra ett parti som lägger skarpa förslag för att barn och unga ska få en så bra fritid som möjligt. Men om vi i Vänsterpartiet verkligen menar att inte bara vissa – utan alla – barn har rätt till en kvalitativ fritid måste vi löpa linan ut och föreslå ett fördubblat statsstöd till Sveriges barn- och ungdomsorganisationer.