Mitt i december ekar det bland Stockholms innerstadshus ett annat ljud än bjällerklang och julgospel.
Omkring 3 000 personer trotsar regnrusket för att delta i Sjukvårdsuppropet, en demonstration mot nedskärningarna inom regionens hälso- och sjukvård, och de skanderar sina slagrop högt och ljudligt för att visa att de fått nog av besparingar inom vården. De flesta av deltagarna är själva sjukvårdsanställda, men även andra personer deltar för att visa stöd för sjukvårdspersonalen och sitt missnöje mot nedmonteringen av hälsovården.
– Vi märkte på golvet hur det kokade. Efter allt som hänt, artikel efter artikel, protest efter protest fanns det ändå inget som riktigt tydligt förenade professionerna. Det här är inget läkar­uppror eller sjuksköterskeupprop, problemet är professionsövergripande och vi behövde samla alla, säger Laura Björnström, ST-läkare på Södersjukhuset och en av initiativtagarna till Sjukvårdsuppropet, till Flamman.

I Region Stockholm har underskott i budgeten för sjukvården resulterat i att 800 anställda kommer att varslas på Stockholms akutsjukhus. På Karolinska universitetssjukhuset har man gått ut med varsel om uppsägningar av 600 sjukvårdsanställda, 250 läkare och 350 undersköterskor, och i förra veckan meddelade regionen att den utöver detta måste vidta besparingsåtgärder på ytterligare 1,1 miljarder inom vården.
– Nedskärningarna kommer att leda till att vi blir färre på golvet och att vi får ännu färre vårdplatser. Vi kommer att behöva skriva ut patienter tidigare till en primärvård som inte fått tillräckliga med resurser. Arbetsmiljön kommer också att försämras. Vi går redan på knäna, inte minst undersköterskor och sjuksköterskor, säger Laura Björnström.

De omfattande personalneddragningarna har fått Ivo, Inspektionen för vård och omsorg, att inleda en granskning av hur dessa kommer att påverka patientsäkerheten på akutsjukhusen i Stockholm.
– Att Ivo nu är gör en granskning säger en hel del. Det är en tydlig signal om att patientsäkerheten är hotad, sägger Talla Alkurdi, socialdemokrat och andre ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden.
Hon menar att underskottet och nedskärningarna är konsekvenser av 13 år med borgerligt styre.
–Av Sveriges regioner har Stockholm de bästa förutsättningarna för en bra fungerande vård, men de blågröna har prioriterat fel och drivit dyra privatiseringsexperiment, bland annat vårdvalssystemet. Detta har kostat regionen 2,2 miljarder kronor där en stor del av kostnaderna gått till ökad byråkrati och fler administrativa tjänster. Experter och forskare inom medicin har dömt ut denna hårda privatisering, men trots det och trots att budgetarna visat på att hälso- och sjukvården kommer att gå med förlust, har man drivit igenom dem, säger Talla Alkurdi.

I dag är hälso- och sjukvården väldigt produktionsinriktad, som en bilfabrik. Vården ska vara till för patienterna, inte tvärtom

Nedskärningarna står i relation till primärvårdsreformen ”En god och nära vård” som ska träda i kraft i juli nästa år. Reformen är en del av januariöverenskommelsen och innebär att primärvården kommer att få mer ansvar och sjukhusen andra uppgifter. Man motiverar reformen med att patientflödet bytt riktning från akutsjukhusen till närakuter och nätläkare. Flera sjukhusanställda varnar dock för att omställningen går för fort och att specialistvården behöver mer resurser innan den är implementerad. Jonas Lindberg, vänsterpartist och ordinarie i hälso- och sjukvårdsnämnden, anser att omställningen inte är rättfärdigad och han är orolig över utvecklingen.
– Sjukhusen är inte halvfulla. Beläggningen av vårdplatser är omkring 100–110 procent och enligt medicinsk forskning bör den ligga på max 80 procent. Personalen kommer att vända ut och in på sig och de som kommer att drabbas mest är de äldre och sköra.

Han menar, som Talla Alkurdi, att nedskärningarna främst är ett resultat av att det borgerliga styret prioriterat privatiseringar.
– I dag är hälso- och sjukvården väldigt produktionsinriktad, som en bilfabrik. Vården ska vara till för patienterna, inte tvärtom, säger Jonas Lindberg.
I augusti jobbade undersköterskor på Karolinska universitetssjukhuset så mycket övertid att det hade kunnat täcka för 500 helårsanställningar. Ändå är 600 vårdplatser fortsatt stängda på grund av personalbrist i regionen. Södersjukhuset som redan har längst väntetid på akutmottagningen i landet varslar 100 anställda, varav 50 undersköterskor och 25 läkare.
– Detta är akut, vi måste vända på utvecklingen och prioritera bort vård­valen. Vi måste ta resurser från konsulter till akutsjukhusen och vårdcentralerna för att kunna behålla personal. Om vården fortsätter att försämras, vad är alternativet? Vilken vård ska bort? Privatiseringar är dyrt och det sänker kvaliteten, säger Talla Alkurdi.
Besparingsåtgärder drabbar majoriteten av Sveriges regioner. I höstas kom Sverige kommuner och regioner (SKR) ut med bistra siffror som visar att hela 18 av 20 regioner går med underskott inom hälso- och sjukvårdsområdet i år. Nästa år kommer 18 av 21 regioner att behöva dra ned på hälso- och sjukvårdskostnader, visar en kartläggning från Vårdfokus.

Talla Alkurdi säger att nedmonteringen av vår gemensamma sjukvård är ideologiskt betingad. Hon menar att den moderatledda majoriteten i Stockholm röstar igenom beslut som kommer att väcka opinion för privata sjukförsäkringar.
Socialdemokraterna lade 2017 fram ett lagförslag som skulle förbjuda vårdbolag att låta försäkringspatienter gå före landstingspatienter i kön, men det röstades ned av Alliansen och SD. I måndags avslöjade Dagens Nyheter att nio av tio vårdbolag låter patienter med privat sjukförsäkring gå före i kön, trots att hälso- och sjukvårdslagen säger att den med störst behov ska få vård först.
Men protestmarschen i Stockholm är en tydlig signal om att stora delar av vårdpersonalen själva är skeptiska till en nyliberal sjukvårdspolitik.
Laura Björnström är mycket nöjd med uppslutningen på demonstrationen.
– Jag blir rörd. Jag börjar nästan gråta för det är så fint. Fantastiskt!