Kompromissen sägs vara det främsta politiska verktyget, men har också nästan blivit ett moraliskt rättesnöre. Om man vägrar ”mötas på mitten” är man antingen politiskt oförmögen eller ansvarslös. Men en kompromiss sker alltid på den starkastes villkor. Las-­utredingen är bara ett mycket allvarligt exempel på hur det kan se ut.

I SVT:s Agenda (24/5) sändes ett reportage där det redogjordes för innehållet i ett utkast av Las-utredningen, som ska presenteras den 1 juni. Enligt detta utkast vill utredarna bland annat ändra turordningsreglerna och förhindra anställda från att, tillsammans med facket, ogiltigförklara en uppsägning.

Efter reportaget debatterade Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt och Anders W. Jonsson, vikarierande partiledare för Centerpartiet, frågan. Som vanligt var Jonas Sjöstedt tydlig med att Vänsterpartiet kommer att försöka fälla regeringen om de lägger fram lagförslaget. Det är viktigt att Vänsterpartiet står fast vi det – som det ser ut nu är lagförslaget ett hån mot fackföreningsrörelsen och en del av en koordinerad attack mot svensk arbetsrätt.

Uppluckringarna i Las motiveras med de vanliga flosklerna: ökad flexibilitet på arbetsmarknaden, att det skulle ge fler jobb, och att småföretagare ska ”våga anställa”. Realistiskt sett är konsekvensen av ett sådant lagförslag att makten helt finns på arbetsköparnas sida. Det blir helt enkelt lättare att göra sig av med obekväma anställda.

Hur blir det för de som organiserar sig? De utslitna, de utsatta, de fackligt aktiva, de solidariska, de som belyser och påtalar problem på arbetsplatsen? Det här är ett sätt att kuva, disciplinera och splittra arbetarna. Otrygga anställningar skapar inga nya jobb – trygga, innovativa arbetare är grunden för en levande arbetsmarknad – och det är heller inte syftet med det här och liknande lagförslag. Det handlar som vanligt om att försvaga fackens makt och minska kostnaderna för arbetsköparna. Det har det alltid gjort.

Om Socialdemokraterna väljer att försöka rösta igenom det här förslaget är det bara ytterligare ett tecken på att partiet sedan länge har tappat kontakt med arbetarklassens intressen – och medvetet för en arbetarfientlig politik. Därför vore det helt rätt av Vänsterpartiet att fälla regeringen och sätta stopp för hur ofta Social­demokraterna kan sälja ut sina väljare utan vidare konsekvenser.

Las är något parterna borde sköta – inte sossarna.