Vid månadsskiftet presenteras flera utredningar med koppling till Vänsterpartiets löften om misstroendeförklaring. Pressen ökar på partiledningen att ge besked. Samtidigt finns invändningar mot strategin i riksdagsgruppen. ”Vi riskerar att själva tappa förtroende om vi inte fullföljer misstroendehot”, säger riksdagsledamoten Lorena Delgado Varas.
Bland Jonas Sjöstedts sista avtryck på svensk politik fanns ett hårt löfte, framfört under den presskonferens där han berättade att Vänsterpartiet skulle släppa fram Löfvens regering: ”Rör inte arbetsrätten och inför inte marknadshyror, för då smäller det!”
Formuleringen har sedan tonats ned. När PTK och Svenskt näringsliv, med en regeringsutredning mot strupen, trots allt kom överens om försämringar i arbetsrätten var Vänsterpartiets besked att de inte kan acceptera en förändring som LO inte har inflytande över. Då bröt sig två stora LO-förbund med starka institutionella band till socialdemokratin – Kommunal och IF Metall – loss från LO:s gemensamma linje och anslöt till överenskommelsen. Under våren har regeringskansliet utrett hur den ska översättas till lag. Utredningarnas slutdatum är sista maj. Från Vänsterpartiet har det varit relativt tyst.
Men under måndagen lyftes ämnet på ett möte av den fackliga gruppen Kommunalvänstern. Där konstaterade riksdagsledamöterna Jessica Wetterling och Lorena Delgado Varas att misstroendehotet visat sig vara problematiskt.
Blev Vänsterpartiets las-strategi med ett stort misstroendelöfte neutraliserad av att två LO-förbund som leds av starkt S-allierade hoppade på överenskommelsen och därmed gav den ett sken av att stödjas av hela LO? Blev V triangulerat?
– Jag motsätter mig inte den beskrivningen. Luften gick ur en, man hade önskat att det blivit på ett annat sätt, säger Wetterling.
Hon får medhåll av Delgado Varas.
– Det är en svår balansgång med misstroendeförklaringen. Det tror jag alla såg när regeringen började dra ut på grejerna och det gav utrymme för andra typer av förhandlingar, och så såg man slutresultatet av det. Jag tycker det är dubbeleggat.
Enligt Delgado Varas behöver partiet fundera noga på hur misstroendehot används.
– Vi kan inte lägga sådana här verktyg på väldigt många frågor. Vi riskerar att själva inte få förtroende av folk, för att vi inte fullföljer.
Det är en svår balansgång med misstroendeförklaringen. Det tror jag alla såg när regeringen började dra ut på grejerna och det gav utrymme för andra typer av förhandlingar, och så såg man slutresultatet av det
Las-överenskommelsen är tänkt att bli lag genom tre olika utredningar: en om själva lagen om anställningsskydd, en om omställningsstöd för anställda utan kollektivavtal och en om studiestöd för anställda som vill vidareutbilda sig. LO-kopplade tidningen Arbetet har rapporterat om att lagarna riskerar skapa en villkorsklyfta mellan arbetare och tjänstemän, och mellan olika yrkesgrupper. Redan i slutet av förra året, kort efter att Kommunal och IF Metall anslutit till överenskommelsen, berättade Flamman att hundratals medlemmar i Vänsterpartiet hade samlats i ett upprop med krav på att partistyrelsen ska aktivera sitt hot och fälla regeringen.
Nu ökar återigen den interna pressen, denna gång i den andra avgörande frågan: marknadshyror. Vid månadsskiftet ska utredningen om fri hyressättning i nyproduktion, som enligt Hyresgästföreningen är ett första steg mot marknadshyror i hela Sverige, vara klar. Föreningen, som historiskt är starkt allierad med Socialdemokraterna, ansluter nu till kören som kräver att V ska göra verklighet av sitt hot.
Det gör på sätt och vis också Dagens Nyheters politiska kommentator Ewa Stenberg. Januariavtalets tidsplan för marknadshyrorna är utformad så att ett lagförslag kan komma att lämnas först i början av nästa år, och V:s hot om att fälla regeringen och eventuellt utlösa nyval kommer därmed allt närmare det ordinarie valet. Stenberg konstaterar att partiledningens fönster för att agera krymper snabbt.