Inrikes/Nyheter 04 juni, 2021

Här är riskkapitalisterna som tjänar mest på marknadshyror

Att de som kommer att ha råd att bo i nybyggnation med fri hyressättning är höginkomsttagare är en väl underbyggd slutsats. Men vart tar pengarna från skyhöga hyror egentligen vägen? Flamman har listat de fem största privata bostadsbolagen som kommer tjäna (ännu mer) pengar på en ny lag.

Vonovia SE: 38 013 hyreslägenheter
Tyskt riskkapitalistbolag som på sin svenska hemsida beskriver sin verksamhet med orden ”Uthyrning, mervärde, återkommande försäljning, utveckling och annat”. Sedan ett drygt år tillbaka äger de merparten av Hembla, en av Sveriges största privata hyresvärdar. Mellan 2017 och 2019 fick Hyresgästföreningen i Stockholm in dryga 1000 ärenden om brister och problem från hyresgäster i Hemblas fastigheter, som då ägdes av omtalade bolaget Blackstone – som gjorde dryga sex miljarder kronor i vinst på försäljningen till Vonovia. Blackstone hade ägt Hembla, som framförallt förvaltar lägenheter i miljonprogramsområden, i bara tre år. Trots ägarbytet har protesterna på dåligt underhåll och höga hyror inte tystnat bland Hemblas hyresgäster. Vonovia äger även Victoria park, som också gjort sig ett namn som en hyresvärd med bristfälligt underhåll och chockhöjda hyror. Victoria park har ett flertal projekt för nybyggnation, bland annat i Göteborg, Linköping, Växjö, Borås, Eskilstuna och Örebro, vars hyror skulle kunna sättas på Vonovias eget bevåg utan förhandling, om förslaget om fri hyressättning på nybyggnation blir lag. Vonovia är Europas största privata förvaltare av hyresbostäder och bland de största ägarna i bolaget syns enorma investmentbolag som Blackrock, Vanguard group, MFS investments och Landsdowne partners. På hemmaplan i Tyskland har Vonovia mottagit samma typ av kritik som Hembla fick under Blackstones regi.

Heimstaden: ca 32 000* hyreslägenheter

SANDVIKA 20071121: Milliardær, rallykjører og tindebestiger Ivar Tollefsen, Sandvika. Foto: Terje Bendiksby / NTB

Ivar Tollefsen 2007.
Foto: Terje Bendiksby / NTB

Heimstaden AB ägs av bolaget Fredensborgs AS, som i sin tur är helägt av den norska riskkapitalisten Ivar Tollefsen. Till samma bolagsfamilj hör även Heimstaden bostad, där Heimstaden AB (som till 99 procent ägs av privatpersonen Tollefsen) äger 65 procent, tjänstepensionsföretaget Alecta äger 23 procent, Ericssons pensionsstiftelse 9 procent och Sandviks pensionsstiftelse 3 procent. Ivar Tollefsen, som alltså är majoritetsägare i samtliga bolag, rankades på plats tolv av Norges rikaste personer i tidningen Kapital 2016. De senaste åren har bolagets lägenhetsbestånd expanderat rekordsnabbt, i Sverige så väl som utomlands. I hemlandet Norge har bolaget varit skandalomsusat för att kringgått lagen om att kommun och hyresgäster har förtur vid försäljning av hyreshus, vilket kritiker menar har resulterat i en kraftig ökning av hyror. Vidare har den norska tidningen Dagens Næringsliv avslöjat att Heimstaden har angett att lägenheterna är större än vad de faktiskt är, och vägrat sänka hyran efter att de felaktiga måtten uppdagats. Dagens Næringsliv har uppskattat att de påhittade kvadratmetrarna har resulterat i 1,8 miljoner norska kronor extra per år. Nu bygger bolaget nytt i bland annat Uppsala, Skellefteå, Norrköping, Linköping, Umeå, Sundsvall, Göteborg, Stockholm, Ystad, Lund och Malmö.

Rikshem: 28 973 hyreslägenheter

STOCKHOLM 2015-03-30 Ilija Batljan, Rikshems vice vd Foto: Lars Pehrson / SvD / TT / Kod: 30152 ** OUT DN, Dagens Industri (även arkiv) **

Ilija Batljan, Rikshems tidigare vice vd

Rikshem ägs av fjärde AP-fonden och AMF och försökte för ett drygt decennium sedan lansera sig som ”den nationella allmännyttan” med ambition om att bli landets största bostadsbolag. De köpte då upp ett stort antal bostäder från bland annat kommunala bostadsbolag, och mötte kritik för att ha fått köpa fastigheter på grund av nära relationer till kommunpolitiker. 2012 försökte de höja hyrorna i sina fastigheter i Uppsala med 40 procent genom renovering, ett beslut som de dock backade ifrån efter påtryckningar från Hyresgästföreningen och de boende. Rikshems renovräkningar har fortgått under åren, som senast förra året i deras fastigheter i Umeå. 2015 avslöjades att fem personer i ledningen plockat ut 68 miljoner kronor i utdelning genom att låna ut sina egna pengar till Rikshem med löfte om avkastning om de skulle förlora sin insats. En intern granskning visade dessutom att vd:n Jan-Erik Höjvall och vice-vd Ilija Batljan drivit egna fastighetsbolag, bedrivit privata fastighetsaffärer, slarvat med redovisningar och utsatt sig för jävrisk. Båda lämnade bolaget efter att AMG hotat med att sälja samtliga aktier. Rikshem utsågs till Sveriges sämsta hyresvärd i en medlemsundersökning av tidningen Hem och Hyra 2019. Detta på grund av höga hyror och svårigheter att komma i kontakt med värden. Rikshem planerar nu nyproduktion i Luleå, Halmstad, Norrköping, Stockholm, Södertälje, Umeå, Upplands Väsby, Västerås och Östersund.

Willhem AB: 26 099 hyreslägenheter
Willhem AB helägs av första AP-fonden. Även de har anklagats för renovräkningar, främst i Biskopsgården i Göteborg, där de efter renoveringar ville höja hyran med 40 procent. Willhem har som uttalat, långsiktigt mål att byggstarta 500 lägenheter om året på de orter de är verksamma. Pågående och kommande projekt finns i dagsläget i Karlstad, Järfälla, Linköping, Malmö, Jönköping och Göteborg.

2015-11-30 Dan Sten Olsson, koncernchef och huvudägare för Stena-koncernen Foto: Lars Pehrson / SvD / TT / Kod: 30152 ** OUT DN, Dagens Industri (även arkiv) **


Dan Sten Olsson, koncernchef och huvudägare för Stena-koncernen
Foto: Lars Pehrson / SvD / TT

Stena fastigheter: 25 971 hyreslägenheter
Stena fastigheter är del av familjeimperiet Stena, som årligen brukar toppa listan för Göteborgs allra rikaste. Grundare var Sten Allan Olsson, som byggde sin förmögenhet under mitten av 1900-talet på båtar, vilken sedan gått i arv. I dag är sonen Dan Sten Olsson – som enligt en intervju med Affärsvärlden är värd 40 miljarder och brukar råda sina anställda att de ”måste lära sig att älska pengar” – hälftenägare i bolagen medan syskonen Madeleine och Stefan delar på resterande andelar. I en intervju med GT 2019 uppgav Dan Sten att hans och Madeleines barn kommer att ärva företagsimperiet. Inom Stenasfären ingår förutom fastigheter och båtar även Stena metall AB. De senaste året har bolaget skiftat ett allt större fokus från båtar till hus, vilket dock inte skett utan kritik. Bolagets renovering av bostadsområdet Pennygången i Göteborg 2012 har kallats ”sinnebilden av svensk renovräkning”. De annonserade en hyreshöjning på 64-82 procent, vilket enligt en enkätundersökning från Hyresgästföreningen skulle leda till att åtta av tio boende inte skulle ha råd att bo kvar. Påtryckningar och organisering begränsade hyreshöjningen till 15 procent. Under renoveringens gång stod dock hyresgäster utan både varmvatten och uppvärmning till följd av missar i arbetet. Stena har också fått kritik för att ha bytt ut golv som inte är mer än fem år gamla för att kunna få igenom hyreshöjningar. Bolaget har av protesterande döpts till ”Satans fastigheter”. De närmaste tio åren planerar Stena att bygga cirka 8000 nya lägenheter. Ytterligare renoveringar och ”uppgraderingar till Plus-standard”, som de skriver på sin hemsida, är också planerade.

Bubblare: Akelius, med sina 24 685 hyresrätter, som enligt Hyresgästföreningen också bygger sin verksamhet på kortsiktig spekulation.
Ägare är Akelius Residential Property AB som förra året uppmättes äga fastigheter för 128 miljarder kronor. Bakom imperiet står mångmiljardären Roger Akelius, vars koncern enligt en granskning av Expressen ägs av flera Cypernbolag, med ett eget kapital på 55 miljarder kronor, som i sin tur kontrolleras av stiftelser Akelius grundat i Bahamas. Vilket med andra ord innebär att pengarna går direkt in i privata bankkonton. Även Akelius har anklagats för att chockhöja hyror och Roger Akelius har personligen varit i konflikt med Hyresgästföreningen för att han menar ”att det är bäst om kapitalister tar hand om miljonprogramshusen”.


*Antalet hyresgäster är hämtade från en lista som Fastighetstidningen tog fram i februari 2020, med undantag för Heimstaden. 32 000 hyresrätter är en siffra de själva uppgett till Flamman.

Renovräkning?

Trots att hyressättningen i Sverige formellt inte är fri är det möjligt att få till stånd kraftiga hyreshöjningar genom renoveringar som höjer lägenhetens standard.

När en sådan renovering med tillhörande hyreshöjning betyder att den ursprungliga hyresgästen inte kan bo kvar kallas det för renovräkning.

Renovräkningar är inte olagliga, men kritiseras hårt av bland annat Hyresgästföreningen.

Kommentar/Kultur 29 juli, 2025

Paulina Sokolow: Antisemitism finns visst, Johannes Anyuru

Foto: Claudio Bresciani/TT.

”Vad fan spelar det för roll att intellektuellt nyansera nu? Vill bara skrika.” Så skriver en vän på Facebook och jag känner igen frustrationen.

Inför bilderna på skelettsmala barn några kilometer från Israel räcker orden inte till. Har demonstrationerna, debattartiklarna, lägesrapporterna, dödstalen och namninsamlingarna alls haft någon effekt, eller blir det bara bränsle i ett meningslöst ordkrig där en dockinstallation och förflugna formuleringar mynnar ut i offentliga rättegångar? Jag börjar själv tvivla.

En som inte tvivlar är författaren Johannes Anyuru. Hans kompromisslöshet med Palestinas sak är kristallklar. Dessvärre är den inte lika konsekvent när det gäller antisemitismen.

Antisemitism existerar i sin egen rätt, precis som islamofobi och afrofobi.

I ett Instagraminlägg den 15 juli skriver han: ”Det finns inget som heter ’antisemitism’” – med ordet inom citattecken. Visst missbrukas ordet av sådana som Benjamin Netanyahu och Ebba Busch för att avfärda all kritik mot Israel som judehat.

Men det existerar inte för deras skull. Det har en egen logik, skild från andra former av rasism: föreställningen om judar som hemliga, sammanbundna makthavare, som styr majoritetssamhället via pengar och kulturellt inflytande.

Berättelsen om judarnas lömskhet går ända tillbaka till de kristna evangelierna, och har inte bara utnyttjats av nazismen, utan även symboliserat bankväsendet både till höger och vänster. I modern tid har extremhögern bedrivit klappjakt på finansmannen George Soros och ”Bonniermedia”, och vem är det som anklagas för att underminera väst genom muslimsk invandring om inte judarna? Tyvärr har även en del kritik av Israel halkat över i troper om hemlig judisk makt.

Antisemitism existerar alltså i sin egen rätt, precis som islamofobi och afrofobi.

I samma inlägg skriver Anyuru: ”Hela begreppsapparaten är nersmutsad av folkmordet”. Jag säger: låt det inte hända.

När SKMA anklagade konstinstallationen i Umeå för ”grov förvanskning av förintelsen”, avfärdade han dem som ”en politisk lobbyorganisation, eller vad de nu ska föreställa”. En lobby för vad, undrar man? Det behövs inga konspirationsteorier för att förklara varför många judar blir stötta av konstverket. Som Håkan Blomqvist skriver i Internationalen (23/7) har förintelsens offer ingenting med Israels krigsförbrytelser att göra.

Svenska kommittén mot antisemitism är ett vakttorn mot fördomar mot judar, som gjort stordåd under perioden av en sverigedemokratisk skuggregering. I motsats till statsminister Ulf Kristersson har de aldrig lindat in orden. Att kalla dem ”lobbyorganisation” ekar inte bara av tropen om judiska intressen, utan även av sverigedemokraterna Jimmie Åkessons (”politisk aktör”) och Josef Franssons (”vänsterorganisation”) anklagelser om dolda avsikter. Är det värdigt en solidaritetsrörelse?

Anyuru antyder att den som protesterar mot antisemitism är ”folkmordsapologet”. Ska judar alltså förlora sin talan i Palestinas sak så fort vi värjer oss? I alla andra antirasistiska rörelser ges den som utsätts för rasism tolkningsföreträde – men uppenbarligen inte i judars fall.

Palestinierna hjälps knappast av att vi accepterar rasism.

Men tydligen är vi bara bortskämda. Den 25 maj skrev Anyuru på Instagram: ”Jag kan inte tänka mig ett tydligare uttryck för en ingrodd, blind känsla av den egna etniska överhögheten, än att efter ett och ett halvt års folkmord fortfarande hålla fram sitt eget deltagande i motståndet som vore detta deltagande en gåva till de döende, kämpande, ännu levande palestinierna. Som något som kan villkoras och schackras kring tills allt är perfekt för just MIG.”

Det är grova ord. Johannes Anyuru anklagar alltså judar i rörelsen för att ”schackra” och känna ”etnisk överhöghet”. I stället borde vi kväva vår smärta – över att se förintelsen förvanskad, eller höra arrangören till Sveriges största Palestinademonstration jämföra flera ”Aron” med ”spindlar” som spinner sin makt över världen – för att Netanyahus brott är värre. Som om han själv hade accepterat liknande myter om Sveriges alla ”Muhammed”, eller uppmaningar till muslimer i arbetarrörelsen ska tåla rasism för den större sakens skull.

Palestinierna hjälps knappast av att vi accepterar rasism. Tvärtom kan rörelsen bara hålla sams – och överleva kriget – om vi behåller respekten för varandra. Också nu, när det känns lättare att skrika än att nyansera.

För när kriget är över går orden inte att ta tillbaka.

Diskutera på forumet (0 svar)
Rörelsen 29 juli, 2025

Nedväxtens motståndare slåss mot halmgubbar

Ett vätedrivet tåg susar genom den bergiga Taunusregionen i västra Tyskland. Foto: Michael Probst/AP.

Detta är en insändare. Skribenten ansvarar själv för alla åsikter som uttrycks.

Vill du svara på texten? Skicka en replik på högst 3 000 tecken till [email protected].

I Flammans stora sommarnummer om framtiden (03/07) skriver chefredaktör Leoni­das Aretakis att ”vänstern måste börja bygga igen”. Med avstamp i Zohran Mamdanis hopp­fulla välfärdsprogram för New York formulerar Aretakis en vision om socialistisk överflödspo­litik i polemik mot ”den destruktiva teorin om nedväxt”. I denna utopi delar det allmänna ut labbodlad entrecote, billiga luftkonditionerade lägenheter och ymnighetshorn av glass.

Överflödets vindar blåser sannerligen starkt i Flamman. Aretakis bygger vidare på den norska statsvetaren Ola Innsets text med liknande ar­gument (3/4 2024), och förra veckan skrev ak­tivisten Ia Aanstoot på debattsidan om indu­strialismens historiska under och sjöng kärnkraftens framtida lov (24/7).

Här urskiljs starka viljor till ekosocialism som genom teknologi och stora projekt ska göra livet bättre för alla – men även starka rädslor för dyster nedväxtpolitik som med dömande blick exproprierar folks bilar och kylskåp.

Nedväxt blir här lätt en halmgubbe med den naiva positionen att BNP som sådan är dålig och att den enda vägen framåt är åtstramningspo­litik. Visst finns denna position, men traditio­nens tunga argument, enligt mig och andra, är att dagens omställning – utbytet av fossil en­ergianvändning mot framtida fossilfri – vilar på storskalig miljöförstörelse och kanske inte ens är möjlig att genomföra för alla länder med dagens råvaroutbud på kort tid. Med andra ord, att åtstramning av energi och resurser i rika samhällen – samtidigt som vi ställer om – är en förutsättning för överlevnad.

Det stämmer att nedväxtens överlevnads­politik betyder minskad materiell konsumtion för de flesta i Sverige. Men inom överlevnaden ryms mycket överflöd. Att äta mindre kött, bygga mindre nytt, ransonera flyget (med mer), är politik som enkelt kan kombineras med välfärd, snabbtåg och fossilfritt stål. Likaså går det att bygga utopiska visioner om lugnare, friare liv – med betydligt mindre materiell konsumtion än dagens Sverige. Sannerligen är då Mamdanis projekt med välfärd, frysta hyror och skattefi­nansierad kollektivtrafik ett framgångsrecept, men det är inte nog.

Överflödspolitik måste grundas i en vilja till alla människors överlevnad på vår enda pla­net – det vill säga i akuta utsläppsminskning­ar – och en förståelse för den nuvarande blott teknikdrivna omställningens många baksidor. I stället för att stångas mellan ekomodernism och nedväxt bör en enad vänster bjuda på både snabbtåg, välfärd, och ransonering, och låta mil­jardärerna stå för den välförtjänta notan.

Genom statens makt och folkrörelsernas momentum kan vår tids stora omdaning ske: en omställning mot fossilfrihet, resurssnålhet och livskvalitet i ett. I överflödets och över­levnadens allians är all typ av icke-materiell livskvalitet och utveckling välkommen, kombi­nerad med expropriering av fossilbolag och mil­jardärer för finansiering av storskaliga projekt.

Då kan vi alla äta glass, diskutera politik och spela boule i all tid – och leva enklare lyckliga liv i en inte för varm värld.

Diskutera på forumet (0 svar)
Kultur 27 juli, 2025

En magisk transhistoria på albanska landsbygden

Två kvinnor som vill vara anonyma undervisar en pojke i hemlighet, för att undslippa den traditionella albanska hederskulturen. Foto: Visar Kryeziu/AP.

Att bli ”svuren jungfru” är en omskrivning för att bli man. Theo Vareman läser en roman som skärskådar den albanska hederskulturen – men som väcker lika många frågor.

Plötsligt vill alla åka till Alba­nien. Inom kort väntas 30 miljoner turister be­söka landet, vars egen befolkning bara uppgår till en knapp tiondel av antalet. Låga priser och vackra stränder är nog en stor del av förklaring­en, men säkert också att landet, efter sin långa isolering, än i dag andas mystik.

Därför är det inte konstigt att romanen Hon som stannar, av den bulgariska författaren Rene Karabash, nu kommit på svenska. Här mö­ter läsaren ett Albanien långt från turisternas soldränkta badorter, och får i stället följa hu­vudpersonen Bekias liv i en avfolkad by uppe i bergen. En by där uråldriga lagar ännu råder.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Kultur 26 juli, 2025

Hon blir mamma till sin egen mor

Ernaux nyöversatta bok består av anteckningar från sina besök hos sin mor på sjukhuset. Foto: Fredrik Persson / TT.

Annie Ernaux är mästare på destillerad mänsklighet. Carl Björkenborn har läst en post-it-roman vars största fiende är dess egen form.

Annie Ernaux börjar alla sina böcker med ett krasst konstaterande. Den nyöversatta Jag har inte kommit ur min natt är inget undan­tag: ”Min mor började tappa minnet och uppfö­ra sig konstigt.” Det brukar följas av en tålmodig rekonstruktion av omständigheter och konse­kvenser.

Men så är inte fallet här. När Ernaux ska gestalta sin mors fall ner i demensens dim­ma besvärar hon sig inte med distans. I stället för källor och struktur består den nya boken av de post-it-anteckningar som hon författat efter varje besök hos sin mor på sjukhuset. ”Söndag 29” kan det stå: ”Jag rakar henne och klipper hennes fingernaglar. De var smutsiga. Hennes klarsyn: Jag kommer bli kvar här tills jag dör.”

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Nyheter/Utrikes 25 juli, 2025

Macron vill erkänna Palestina som stat

Frankrikes premiärminister Emmanuel Macron håller i en karta över Gaza vid ett besök vid Arabvärldsinstitutet i Paris under våren. Foto: Michel Euler/AP.

147 av FN:s 193 medlemsländer har erkänt Palestina som stat, däribland Sverige. Under torsdagskvällen meddelade president Emmanuel Macron att Frankrike gör detsamma.

Frankrike kommer erkänna Palestina som stat, skriver president Emmanuel Macron på X. Beslutet, som fattades redan i maj, kommer att ”högtidligt tillkännages” i FN:s generalförsamling i september. 

”Det akuta behovet i dag är att avsluta kriget i Gaza och att rädda civilbefolkningen. Fred är möjlig”, skriver Macron i sitt inlägg.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Krönika 25 juli, 2025

Line Bankel: Överlever vi utan ölgåsen?

Klockan är 19 på en av kedjan The Cen­tral Bars pubar i Stockholm – känt för sin billiga öl. Men trots att det är middagstid äter ingen. Finns det verkligen mat att beställa? Jo­visst, först måste den dock plockas ut ur frysen och läggas i fritösen.

– Men fritösen är sönder. Det går bra att köpa från kebaben runt hörnet och sitta här, säger kvinnan bakom bardisken.

Min fråga om drinkutbud möts av ett skratt. Här säljer de nästan bara öl, ibland en rom och cola. Dagar kan gå utan att de säljer mat alls, även när fritösen fungerar, berättar hon.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Kommentar 25 juli, 2025

Agri Ismaïl: Fejkarbete – från pärm till skärm

Metas produktchef Chris Cox talar på AI-konferensen LlamaCon 2025, i Menlo Park, Kalifornien, den 29 april 2025. Foto: Jeff Chiu/AP.

Varje år investeras miljarder i arbete som inte leder någonstans. Men vad händer när pappersexercisen blir viktigare än verkligheten? Agri Ismaïl läser Leigh Claire La Berges ”Fake Work” – och minns sitt eget meningslösa kontorsliv.

I början av 2009 jobbade jag för ett fi­nansföretag som hjälpte bolagskunder att pla­nera investeringar. En dag fick jag genomföra en företagsgranskning (due diligence) åt ett nytt projekt: en återvinningsteknologi som hade lett till en prototyp och nu var redo för mass­tillverkning. Dag efter dag gick jag igenom åtta tjocka pärmar fyllda med patent, testresultat och annan dokumentation. Länge såg allt bra ut, patenten var äkta och professorn som låg bakom teknologin hade i många år forskat kring möjligheterna att förvandla avfall till energi.

Men när min resa till Kina – där prototypen fanns – aldrig blev bokad började jag misstänka att något var fel. Varken min arbetsgivare eller återvinningsföretaget ville betala för resan, arbetsgivaren för att de ansåg att det skulle gå på klientens budget och klienten för att de inte tyckte att resan behövdes. Till slut bad jag en vän i Peking att besöka fabriken.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Rörelsen 24 juli, 2025

Utan pålitlig energi slocknar folkhemmet

Forsmarks kärnkraftsanläggning i januari 2025. Foto: Christine Olsson/TT.

Detta är en insändare. Skribenten ansvarar själv för alla åsikter som uttrycks.

Vill du svara på texten? Skicka en replik på högst 3 000 tecken till [email protected].

Minns ni industrin som byggde väl­färdsstaten Sverige? Minns ni folkrörelserna som byggde välfärdsstaten Sverige? Minns ni elen som byggde välfärdsstaten Sverige? Minns ni hur stålet, slitet och solidariteten lyfte oss ur armod?

Minns ni materialismen, kamrater? Vi i Sveri­ge lever i dag ett materiellt privilegierat liv. Det har vi slitit för att få göra, vi har haft goda för­utsättningar och privilegier som har gjort det lättare, men vi har byggt Sverige till det land det är i dag. Vi har byggt den nya tiden. Sverige har på 150 år tack vara arbetarrörelsen, industriali­sering och elektrifieringen gått från ett av värl­dens fattigaste länder till ett av det rikaste.

Vi lever i ett materiellt välstånd som våra förfäder inte hade kunnat drömma om. Och det är just detta materiella välstånd som gjort det möjligt för oss att lyfta blicken, söka självförverkligan­de, klättra i Maslows behovspyramid.

Minns ni när vänstern i Sverige ännu pratade om stålet, om industrin och om elen.

Men ibland verkar vi ha glömt att de nedre stegen – mat, värme, stabil energiförsörjning – var avgörande för att ta oss hit.

Minns ni slitet, systrar? I takt med elektrifie­ringen underlättas hemarbetet. Genom halvfa­brikat och tvättmaskinen, kylskåpet och rin­nande vatten, dammsugaren och frysen frigörs kvinnan från hemmet. Tack vare kvinnorörel­sen, industrialiseringen och elektrifieringen är Sverige ett av världens mest jämställda länder i dag. Vi har byggt detta land tillsammans. Vi har värnat om dess arbetarklass, tagit hand om dess sjuka, vi har byggt det materiella välstån­det vi i dag lever i. Men låt oss inte glömma: våra tidigare segrar vilade på energitillgång. När vi kämpar för lika lön eller bättre sexualunder­visning i dag, gör vi det stående på en grund av trygg energiförsörjning.

Minns ni slummen, kamrater? När vi pratar om fattigdom i Sverige i dag är det självklart ett problem, men det är en helt annan skala av pro­blem än vad fattigdomen är i ett land i energi­fattigdom. Vi har avvecklat slummen, kamrater, vi har dragit in elen och det rinnande vattnet i varje arbetarbostad. Vi har slitit i den kampen, kamrater, och på vår sida har elektrifieringen stått varje steg på vägen. Men vi måste minnas vad slags el som byggde folkhemmet: pålitlig, riklig och billig. Vattenkraft och kärnkraft. En­ergirikedom gynnar alla – det var denna stabila bas som gjorde välfärd möjlig.

Minns ni dödsfallen, systrar? Elektrifiering­en har givit oss en modern sjukvård, med allt vad det innebär. Dödsfallen i barnafödsel när­mar sig stadigt nollpunkten och det är till stor del tack vare elektrifieringen. Kvinnorörelsen, industrialiseringen och elektrifieringen räddar liv. För tidigt födda barn överlever i allt fler fall, allt färre mödrar sätter livet till i förlossnings­sviter. Detta tack vare den moderna sjukvården, med dess renlighet och tillgång till allt från ul­traljud till kuvöser. Vi måste minnas, vad hän­der när elen inte längre är en självklarhet?

Läs mer

Minns ni stålet, kamrater? Minns ni när vän­stern i Sverige ännu pratade om stålet, om in­dustrin och om elen. Minns ni när fokuset låg på att höja det materiella välståndet, inte riva ner det? Det är lätt att glömma, kamrater, att det var i svält och armod som vi byggde detta land. Vi har byggt den nya tiden, men nu måste vi försvara den. Sverige behöver industrin.

Sverige behöver gruvdriften. Sverige behöver el och Sverige behöver kärnkraften. Låt oss inte avveckla det som bär oss.

Diskutera på forumet (0 svar)
Essä 24 juli, 2025

Du är vad vi mäter

På Louis Vuittons visning av herrmode i Paris hösten 2006 steg modellerna ut ur en portal formad som ett Rorschach-test. Scenen utformades av konstnären Jim Lambie från Glasgow. Foto: Mitchell Sams/Camera Press.

För den som letar jobb har personlighetstester blivit vardag. De lovar inte att placera dig rätt, utan också lära dig om dig själv. Men vad mäter egentligen de långa formulären – och vad missar de?

”Förstå dig själv och andra bätt­re genom ett gratis personlig­hetstest”, står det med blin­kade bokstäver på en hemsida inramad av reklam för nätkasinon, byggvarubutiker och försäkringsbolag. På några minuter kan jag få syn på min personlighet, och förstå hur jag urskiljer mig genom att jämföra med personer i min omgiv­ning. Allt som krävs är att besvara 120 frågor, vilket fyra miljoner andra personer redan påstås ha gjort.

Hemsidan lovar dessutom att testet är vetenskap­ligt validerat. Det baseras på big five-teorin, eller femfaktorsmodellen, det mest använda psykologis­ka ramverket för att förstå personlighet i dag. Mo­dellen mäter grad av öppenhet, samvetsgrannhet, extroversion, tillmötesgående och neuroticism: fem egenskaper som alla har mer eller mindre av, och som enligt teorin utgör personligheten. De ses som oberoende av historisk eller kulturell kontext, urskiljbara hos varje individ – och mätbara.

Över hela industrin hägrar frågan: går det ens att mäta personlighet?

Modellen ligger till grund för de flesta tester som används vid rekrytering, och psykologer ser den som den mest trovärdiga för att analysera person­lighet just nu. Trots det har modellen kritiserats för att ge en förenklad bild av den komplexa person­ligheten. Kritik har riktats mot hur testfrågorna är formulerade och arbetsgivare har kritiseras för att tillämpa ocertifierade tester. Över hela industrin hägrar frågan: går det ens att mäta personlighet?

Trots det testas det som aldrig förr. Bland myn­digheter, dagligvaruhandel och privata bolag börjar det bli regel snarare än undantag. Personlighets­tester används som en första urvalsmetod eller längre fram i en rekryteringsprocess.

I januari 2025 presenterade tidningen Kollega en Novusunder­sökning som visade att antalet personlighetstester för tjänstemän ökat med drygt 15 procent på tio år. Tillsammans med intervjuer, iq-tester, utbildning och yrkeserfarenhet används de för att säkerställa att rätt person placeras på rätt plats.


Att testerna ökar är vid första anblick logiskt. Felrekryteringar kostar tid och pengar, och genom att identifiera önskvärda personlighetsdrag för ett visst yrke – som samarbetsförmåga, emotionell in­telligens och flexibilitet – så kan rekryteringen få en vetenskaplig grund och gå snabbare.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Nyheter/Utrikes 23 juli, 2025

Massprotester i Kiev: ”Kommer inte tolerera korruption”

En ung kvinna demonstrerar mot regeringen med texten ”veto”. Foto: Alex Babenko/AP.

Tusentals ukrainare demonstrerade i huvudstaden Kiev under tisdagen mot en ny lag som ställer arbetet mot korruption under regeringen. ”Personer nära presidenten kan känna sig ganska säkra på att inte bli utredda för korruption”, säger en expert till Flamman.

Vitalii Dudin, ordförande för den ukrainska vänsterorganisationen Sociala rörelsen i Ukraina, var hemma hos sig i Kiev när han såg protestvideor dyka upp i sociala medier. Beskedet att det ukrainska parlamentet röstat för att försvaga landets korruptionsmyndigheter fick människor att redan samma dag arrangera uppslutningen mot lagändringen. 

Trots att klockan var sent och det råder utegångsförbud var Vitalii Dudin inte orolig för sina vänner. I stället kunde han inte somna för han var så exalterad.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Diskutera på forumet (0 svar)