När Konjunkturinstitutet släppte sin senaste miljöekonomiska rapport i förra veckan satte den fingret på en återkommande stridsfråga i den svenska skogspolitiken: huruvida man ska hugga ned den för att ställa om från fossila bränslen eller låta den stå kvar för att binda kol. Konjunkturinstitutet tar i rapporten ställning för det senare, och menar i rapporten att det perspektivet måste få större inflytande i klimat- och skogspolitiken.
– Rapporten reder väl ut teorierna kring vad som är det samhällsekonomiskt bästa sättet att förvalta skogen ut klimatperspektivet. Idag belönas man ekonomiskt när man eldar upp biomassa men inte när man lagrar bioenergi. Där är det lätt att visa att det finns klimatnytta med att balansera incitamenten, säger Magnus Nilsson.
Han är miljökonsult och var med och kommenterade rapporten. De senaste åren har han arbetat med hur skogens miljömål ska nås så kostnadseffektivt som möjligt.
Bakgrunden till rapportens ställningstagande är att klimatpolitiken, i Sverige såväl som på EU-nivå, har varit mer fokuserad på att kontrollera utsläpp från eldning av fossila bränslen, och mindre fokuserad på hur man kan lagra in koldioxid i landskapet, till exempel genom att låta skog stå kvar. Nu har dock EU börjat lägga allt större fokus på kolinlagring, vilket stöter på patrull i Sverige. Här har linjen från högerpartierna och Socialdemokraternas sida varit tydlig: EU ska hållas utanför skogspolitiken, vilket Magdalena Andersson poängterade så sent som i sin regeringsförklaring.
– Att EU kan avstå från att reglera skogspolitiken är en illusion. För att säkra att förnybar energi gynnar klimatet och inte slår mot biologisk mångfald måste det finnas krav på hur skogsbruket fungerar, och de måste vara desamma överallt. Sverige kommer att påtvingas EU-lagstiftning om skogsbruket. Man kan vifta och säga att skogen är ett nationellt intresse, men då måste vi gå ur EU. Och då gäller ändå EU-reglerna när vi ska exportera till EU, säger Magnus Nilsson.
Men Konjunkturinstitutets rapport är ett första steg i en annan inriktning i skogspolitiken, där ekonomiska incitament kan införas för att få skogsägare att låta skogen stå. Enligt Magnus Nilsson är det helt säkert att Sverige kommer att behöva leverera politiskt, även om motståndet är stort. På samma sida står dessutom industrierna, som inte är intresserade av att en större del av den svenska skogen ska skyddas från avverkning. Även skogsägarna uttrycker skepsis mot kolinlagring och en kritik mot slutsatserna i Konjunkturinstitutets rapport.
– Vad händer om skogsägaren drabbas av en storm? Vad händer med sågverken och alla anställda i skogsnäringen? Kommer de finnas kvar när vi slutar att avverka i skogen? Utifrån dagens kunskapsläge ser vi att skogen gör störst klimatnytta när den brukas aktivt, säger Sofia Backéus, expert på skogsskötsel och klimat på branschorganisationen för skogsägare, LRF Skogsägarna.
Magnus Nilsson menar dock att skogsägarna är påverkade av industrin.
– Skogsindustrin har jättestort inflytande då de driver ett narrativ om att det är viktigt att avverka skog för klimatets skull, och att svensk ekonomi är beroende av att bruka mycket skog. Betalar man skogsägarna för att låta skogen stå kommer virkespriserna att stiga. Vilket är positivt för markägarna, men negativt för industrin. Tyvärr låter sig ägarna ofta representeras av industrin i debatten, trots att de har motstridiga intressen.
Flamman har sökt landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg.
