Den utredare som ska föreslå att ge Polisen fler hemliga tvångsmedel, bland annat husrannsakan utan brottsmisstanke, får kortare tid på sig än först tänkt. Det trots att både Advokatsamfundet och Civil Right Defenders har påpekat att lagändringen är komplex och riskerar att drabba oskyldiga.
Det var i början av november som regeringen beslutade att utreda möjligheten att ge Polisen fler hemliga verktyg. Utöver husrannsakan utan brottsmisstanke ska utredaren bland annat föreslå utökad hemlig avlyssning.
Motiveringen är att Polisen efterfrågat det för att kunna bekämpa kriminella nätverk. Men som Flamman tidigare rapporterat är Advokatsamfundet, som samlar alla Sveriges legitimerade advokater, oroliga för att förslaget kan få långt bredare konsekvenser.
– Det kanske låter rimligt. Gängkriminalitet vill vi ju alla ska kunna bekämpas. Men faktum är att det inte finns någon i lag uppställd definition av vad ”kriminella nätverk” innebär, och en sådan definition är sannolikt svår att formulera, sade generalsekreterare Mia Edwall Insulander till Flamman i slutet av förra året.
Därför är hon orolig för att övervakningsmöjligheterna i praktiken ska användas ”brett och urskillningslöst” och skada rättssäkerheten. Även människorättsorganisationen Civil Right Defenders ser stora risker med förslaget.
– Vi ser i andra länder hur denna typ av lagstiftning resulterar i bred övervakning. Det är ett sluttande plan som leder i fel riktning, i en icke-demokratisk riktning, konstaterar chefsjurist John Stauffer i ett pressmeddelande.
Nu flyttas alltså utredningens slutdatum från den 2 februari 2023 till den 14 oktober 2022. Regeringen ger ingen motivering till varför utredningstiden förkortas.
