1. Nedslaget. Onsdag den 24 augusti rapporterar Dagens Media att Tomas Karlsson, vd för Federativs förlagshus som äger den syndikalistiska tidningen Arbetaren, har anställt Kajsa Ekis Ekman som tillförordnad chefredaktör mot såväl styrelsens som redaktionens vilja. De skriver också att tre personer på Arbetarens redaktion har hotats med uppsägning när de motsatt sig beslutet, och att Journalistförbundet gått in för att företräda dem.
2. Flykten. Kort därpå säger två personer upp sig självmant. En av dem, marknadsföraren Mika Kastner, säger till Flamman att vd:ns sätt att hantera chefredaktörsfrågan är ett svek.
– Det känns fruktansvärt. Det är en arbetsplats man slitit för och lagt sin själ på.
Kastner säger att hon och hennes kollegor fått information om chefstillsättningen i mejl och chattar knappt tio dagar före Ekmans tillträde. Då skickade redaktionen ett gemensamt brev till Ekis Ekman där de förklarade att de inte vill ha henne som chef. Hon ska då ha svarat att hon inte fått veta det, att hon beklagar situationen, men att anställningskontraktet gäller.
En annan dimension av konflikten gäller Ekis Ekmans ståndpunkter i transfrågan.
– Jag känner mig inte särskilt bekväm med att ledas av någon som notoriskt felkönar folk med mening. Och det tror jag också de övriga i redaktionen sympatiserar med, säger Kastner.
Hur har beslutet motiverats?
– Vd:n har sagt att Ekis Ekman är bra på klass- och arbetsmarknadsfrågor, vilket är våra frågor. Men jag tror också att vd:n har en tanke om att ta in en namnkunnig chefredaktör så att det ska dra prenumeranter. Tidningen har länge försökt att växa.
Dagen därpå har samtliga ledamöter i Arbetarens bolagsstyrelse avgått.
3. Brevet. En person som säger sig tillhöra en tillträdande bolagsstyrelse skriver i sociala medier att hon stödjer valet av Ekis Ekman som chefredaktör. Ett internt brev om situationen börjar cirkulera bland SAC:s medlemmar. Där varnas för att en kommande styrelse kan vara olaglig, eftersom bolagsstämman inte har utlysts på ett sätt som följer stadgarna. Det innebär att styrelsen inte kan registreras hos Bolagsverket, och skulle den ändå fatta beslut kan det vara ett brott.
I brevet står också att SAC – som äger Arbetarens aktiebolag – enligt stadgarna måste vara representerade på bolagsstämman. Det ska ske genom att SAC:s högsta beslutande organ, centralkommittén, utser en representant. Brevförfattarna uttrycker tvivel över att det har gjorts.
Brevet kräver också att Ekis Ekman och Thomas Karlsson sägs upp. En källa med insyn säger att Thomas Karlsson – som gjort sig onåbar med hänvisning till semester – i själva verket har jobbat hela veckan som vanligt.
4. Vändningen. Lördag den 27 augusti håller SAC:s centralkommitté ett extrainsatt möte. Där beslutas att Ekis Ekmans anställning ska hävas. Vd:n Thomas Karlsson skiljs också från sina uppdrag. Frescati lokala samorganisation (LS) skriver på sin Facebooksida: ”Vi tackar de utomordentligt många medlemmar som agerat snabbt och kraftfullt. Ett stort tack går till Uppsala LS, Malmö LS, Stockholms LS och Umeå LS som agerat med tyngd i saken.”
Cenltralkommittén håller ett digitalt medlemsmöte med omkring 80 deltagare och skickar sedan ut informationen i ett massbrev till alla SAC:s medlemmar. Där står att anställningsförfarandet misstänks ha brutit mot SAC:s stadgar. Det slås också fast att centralkommittén går in som tillfällig styrelse i Arbetarens bolagsstyrelse tills en stadgeenlig extrastämma kan hållas.
5. Motståndet. Senare samma dag säger Kajsa Ekis Ekman till Flamman att hon inte tänker låta sig sparkas, och upprepar att avtalet gäller.
– Det finns ju arbetsrätt i Sverige och det borde en fackförening känna till. Jag har ingen provanställning som går att fula bort. Ska man bryta mot avtalet så måste man ha en anledning, och jag har inte gjort något fel.
Hur ser du på SAC:s påstående att anställningsförfarandet bröt mot stadgarna?
– Det är irrelevant. Den diskussionen kunde de ha haft tidigare. Centralkommittén var informerad om vad som var på gång. Jag blev erbjuden ett vikariat på ett år och nu kommer jag att jobba.
Vissa medlemmar har lyft dina ställningstaganden i transfrågan och om den ryska invasionen. Där har ju Arbetaren traditionellt haft en annan linje än du.
– De vet inte vilka frågor jag kommer att driva. Det är en sak att vara skribent och en annan att vara chefredaktör. Då får de väl ta upp det till diskussion med mig. De enda riktlinjer som jag har fått är att driva arbetarklassens frågor. Det står ingenting om att jag måste ha en viss hållning i tusen frågor.
Hur ser du på att SAC vill riva upp anställningen?
– Det här är inte rätt sätt. Om du ska bryta ett kontrakt så måste du kontakta personen och se om det går att förhandla. De gick ut med det här innan de ens hörde av sig. En fackförening som tror att en arbetare är något man kan kasta i papperskorgen hur de vill – vad har de för kompetens?
Arbetaren är en medlemsägd tidning. Hur känns det att ha så många medlemmar emot dig?
– Det spelar ingen roll hur det känns. Jag vet att jag kommer att göra en skitbra tidning, jag har redan kontaktat 100 skribenter och har många planer. Jag tycker att de ska coola ned och se hur det blir. Sedan om ett år kan de säga att tidningen blev inte bra.
Vad har du för planer?
– Jag tror att tidningen behöver ett lyft. De har inte många prenumeranter, inte många som engagerar sig, de har typ fyra likes när de lägger ut någonting. Det finns verkligen en potential att göra en större tidning. Tidningen når inte heller alltid till den breda arbetarklass som egentligen är målgrupp från början.
Så du planerar att komma in på jobbet i morgon?
– Jag har fått ett jobb och jag tänker jobba. Det är allt. Om SAC vill diskutera anställningen så får de höra av sig till mitt fackliga ombud. Man kan ju förhandla, men det kan de fetglömma för jag kommer inte gå med på en uppgörelse.
Dagen därpå lägger Ekis Ekman upp en bild på Instagram där hon tar emot en blombukett på Arbetarens kontor. ”Här gör jag min första dag som vikarierande chefredaktör på Arbetaren”, skriver hon. Längst ned i inlägget skriver hon: ”PS, hörde att det var något bråk om det här, men jag har kontrakt på ett år och i Sverige gäller som tur är las, och man kan inte kasta arbetare i papperskorgen.”
6. Framtiden. Centralkommittén beslutar att tillsätta en extern utredning för att utreda det som hänt. Ord står fortfarande mot ord. Thomas Karlsson säger till tidningen Journalisten att beslutet att anställa Ekis Ekman ankom på honom, och att han före det hade inhämtat åsikter från både redaktionen och brett i SAC. Han bekräftar för tidningen att det fanns kritik mot valet av Ekis Ekman.
– Om det var den politiska linjen som var huvudskälet kan jag inte riktigt uttala mig om. Jag uppfattade det främst som en beröringsskräck på grund av hårt tryck inom vissa delar av skrået. De inhämtade åsikterna bland medarbetarna var blandade.
Han säger vidare att de anställdas åsikter är viktiga, men ”inte nödvändigtvis utslagsgivande” och att han delat ut en uppsägningsvarning till tre anställda eftersom tidningen har en nolltoleranspolicy mot trakasserier och mobbning på arbetsplatsen.
Solveig Betnér, informationsorganisatör på SAC, säger till Journalisten att förhandlingar ska hållas om uppsägningsvarningarna mot de anställda fredag den 2 september. Vid Flammans pressläggning har varken SAC:s centralkommitté eller Kajsa Ekis Ekman tillkännagett att de hållit några uppsägningsförhandlingar med varandra.
SAC:s medlemstidning Syndikalisten uppger att en extra bolagsstämma kommer hållas efter centralkommitténs septembermöte.
