Amerikanska mellanårsval handlar oftast om presidentens chans att få sin vilja igenom de kommande två åren. Nu står något helt annat på spel: den framtida möjligheten att rösta.
– USA har aldrig kommit upp till en bra demokratisk nivå, men detta vore en klar försämring, säger statsvetaren Merrick Tabor.
Efter stormningen av Kapitolium den 6 januari 2021 har det pågått en dragkamp inom Republikanerna – ska man omfamna de grundlösa påståendena om valfusk som har stöd hos en stor del av partiets väljarbas, eller gå emot sina egna väljare för att värna landets politiska institutioner?
Till en början, när Donald Trumps tidigare högra hand Mike Pence och senatsledaren Mitch McConnell tog avstånd från Kapitolium-upploppen, såg det ut som att partiet skulle välja den mer demokratiska vägen och minimera Trump-falangens makt. Två år in i Joe Bidens presidentskap ser det nu ut att bli tvärtom. Inför nattens mellanårsval har en majoritet av de republikanska kandidaterna öppet ifrågasatt Bidens valseger, enligt en genomgång från Washington Post. Många av kandidaterna går längre än så och stöttar lagförslag som i praktiken gör det möjligt att ignorera valresultaten.
Merrick Tabor, statsvetare vid Stockholms universitet med särskilt fokus på amerikansk politik, säger till Flamman att det unika med USA:s antidemokratiska utveckling är att de som utför den säger sig ha stöd i grundlagen.
– Det har förstås funnits kupper och sådant tidigare, men inte där man hävdat att det i någon mening är helt förenligt med grundlagsordningen.
Den löst organiserade republikanska undergrupperingen har fått smeknamnet ”stop the steal”. I delstaten Arizona kopplas alla republikanska kandidater utom en till ”stop the steal”, när mindre lokalval har räknats bort. I Texas och Florida är sådana kandidater i klar majoritet.
Ett tiotal toppkandidater har också samlats i den formella grupperingen ”America first secretary of state coalition”. De har som mål att vinna toppositioner med direkt inflytande över valprocessen, för att sedan införa en direkt ordning där domstolar kan utse deltstaternas elektorer till presidentvalet, oberoende av hur medborgarna har röstat. Mest synlig av dem är Doug Mastriano, borgmästarkandidat i Pennsylvania. Han har gjort sig känd genom att förneka global uppvärmning och vilja förbjuda homoäktenskap.
– USA:s grundlag är oerhört gammal, kortfattad och vag. Det finns en del mycket kortfattade formuleringar om att delstatsförsamlingarna – det är lite oklart hur det ska tolkas – har ansvar för att ordna val till kongressen och elektorer till presidentvalet. Det finns en doktrin om att det kan tolkas som att delstatsförsamlingarna får göra precis vad de vill, säger Merrick Tabor och fortsätter:
– Det skulle innebära att en delstat med viss politisk majoritet kan bestämma vem som vunnit ett val, helt enkelt. Oavsett hur röstandet går.
Det är den doktrinen som Mastriano och de andra i hans gruppering skriver under på. Flera av dem kandiderar i delstater som tidigare har avgjort presidentvalet, så kallade ”swing states”.
Men trots att de antidemokratiska krafterna stärktes kraftigt efter stormningen av Kapitolium säger Merrick Tabor att det inte är ett nytt fenomen i USA:s historia.
– De som skrev grundlagen gillade inte demokrati över huvud taget. Ordet förekommer inte. Och utöver det gör det faktum att grundlagen är så gammal och vag att den är öppen för nästan vilken tolkning som helst.
Han exemplifierar med Högsta domstolen, som nu fått en republikansk majoritet och då gjort snabba omsvängningar i sin övergripande tolkning av grundlagen.
– Jag skulle hävda att USA aldrig har kommit upp till en bra demokratisk nivå. Men det vi står inför nu är en klar försämring.
Vad skulle det kunna innebära för övriga världen om USA fortsätter i den här riktningen?
– USA har varit väldigt bra på marknadsföring, man har fått en stor del av världen att acceptera tanken om att det är världens främsta demokrati. Nu har vi pratat om demokratins tillbakagång i stora delar av världen, under en längre tid, och jag tror att det här får stora konsekvenser. Det blir fritt fram för många regimer som vill fortsätta på den linjen att sedan åberopa USA.
Han menar att det också kan försvåra demokratisering i länder som länge har saknat det, som Kina och Ryssland.
– Det vill säga, de behöver inte gå in på folkdemokratiska principer över huvud taget utan bara peka på USA och säga “vad är det för skillnad”?
Vad skulle Demokraterna kunna göra för att hindra en sådan utveckling?
– Det är svårt att veta. De har låtit mycket av detta ske under många års tid. De har varit oerhört ostrategiska och inte fattat hur viktiga lokala val, Högsta domstolen och andra domstolar är. Det finns mer konventionella saker, att försöka återigen föra fram det som en viktig valfråga. Men det brukar det inte vara, väljare brukar inte tänka särskilt långsiktigt.
Istället pratar Merrick Tabor om en framtid där den federala staten får kraftigt minskad makt och ”progressiva” stater går samman i en egen union.
– Om republikanerna lyckas vinna i kongressen och presidentvalet genom de här mekanismerna och driva igenom en del förslag som inte alls är populära i landet, då är det inte helt otänkbart.
