I början av december kom en nyhet från Latinamerika som har börjat bli en vanlighet på den kontinenten. Den tidigare argentinska presidenten och nuvarande vicepresidenten Cristina Fernández de Kirchner döms till sex års fängelse för korruption. Hon förbjuds också att inneha politiska ämbeten framöver.

Kirchner, som var president mellan 2007 och 2015, fälldes för att ha förskingrat över motsvarande 10 miljarder kronor i offentliga upphandlingskontrakt. Hon friades dock från en andra åtalspunkt som gällde styrande av en kriminell organisation och som hade kunnat förlänga straffet till tolv års fängelse. Kirchner som omfattas av diplomatisk immunitet väntas inte tillbringa någon tid i fängelset, inte minst som hon har lovat att bestrida domen i överklaganden som i sig lär ta flera år.

Det hör inte till ovanligheterna att populära vänsterpolitiker döms till långa fängelsestraff för mer eller mindre uppdiktade brott i Latinamerika. Fallet Lula i Brasilien är bara det mest kända av en serie liknande fall de senaste årtiondena. Kirchner själv har inte tvekat inför att beskriva domen som politiskt motiverad ”krigföring”, eller ”lawfare” som fenomenet har kommit att kallas. Motivet är tydligt eftersom den populära Kirchner väntades ställa upp som vänsterns kandidat i nästa års presidentval. Ett tidigare försök att stoppa henne från det slutade med ett misslyckat mordförsök i början av september.

Nytt är dock att även borgerlig västerländsk press har börjat uppmärksamma fenomenet. Brittiska The Guardian noterar till exempel att framgångsrika vänsterpolitiker tenderar att bli föremål för rättsprocesser i Latinamerika och citerar forskningsinstitutet Celags lawfare-observatorium. Oavsett vad som är sant och falskt i fallet Kirchner är det ett steg i positiv riktning att den latinamerikanska högerns rättsliga krig mot vänstern uppmärksammas.
Jonas Elvander