Nyheter 01 november, 2023

Ett vänsterprogram för klimatet

Solpark. Utanför byn Hjolderup i södra Danmark finns 340 hektar med solpaneler, med en planerad effekt på 300 MW. Foto: Mads Claus Rasmussen/Ritzau Scanpix/AP.

När regeringen smular sönder Sveriges klimatpolitik står hoppet till EU. Men om unionen ska ställa om måste den släppa nyliberala dogmer, demokratiseras från marknadens grepp och börja investera i grön teknik. Jonas Sjöstedt presenterar sitt politiska program inför EU-valet.

I somras såg vi alla skogsbränderna och stormarna blixtra förbi. Det är bilderna från en planet i brand.

2023 ser ut att bli det varmaste året på jorden sedan mätningarna började, och vid årsskiftet har vi fem år på oss innan planeten har blivit 1,5 grader celsius varmare. Människans ”koldioxidbudget” – mängden växthusgas som vi kan släppa ut och ändå klara målet – har krympt med en tredjedel. Så skriver sex klimatforskare i en rapport i tidskriften Nature den 30 oktober.

Klimatfrågan är alltså akut, och nu måste vi göra allt som krävs för att få ned utsläppen. Samtidigt har vi en svensk regering som river ned en fungerande men otillräcklig klimatpolitik och överger för lågt satta klimatmål. De blåbruna regeringsåren är förlorade år. Regeringen har dessutom effektivt smulat sönder Sveriges internationella trovärdighet i frågan.

I EU ser det annorlunda ut. EU:s klimatarbete har skärpts upp betydligt, med en ny klimatlag, klimattullar och bättre regler för utsläppshandeln. Vi har en ny situation när EU förbättrar medan Sverige försämrar klimatpolitiken. Vårt hopp om bättre lagstiftning på klimatområdet står under de närmaste åren till bättre regler i EU. Därför är valet till EU-parlamentet så viktigt. 

Högern klarar inte av att ifrågasätta kapitalismens fria marknad med dess inbyggda maktordning

Inför det förra valet till EU:s parlament 2019 rankade den europeiska miljörörelsen olika partiers agerande i klimatfrågan. Vänsterpartiet var inte bara det bästa svenska klimatpartiet – vi var ett av de bästa klimatpartierna i hela unionen. Det är där vi hör hemma. Vi röstar och agerar konsekvent för striktast möjliga klimatpolitik.

I Sverige liksom i EU är det högern och rasisterna som bromsar klimatarbetet. Därför måste vi förhindra att även EU-parlamentet får en blåbrun majoritet. Det är inte så konstigt att högern bromsar politiken på detta område. Klimatkrisen kräver att kapitalismens och EU:s ”fria marknad” begränsas och sätts ur spel.

Användandet av fossila bränslen måste fasas ut och förbjudas på flera områden. Det krävs statsstöd för att gynna förnybara alternativ. Ekonomi och investeringar behöver mer långsiktig planering. Människors konsumtionsmönster måste förändras. Den traditionella ekonomiska tillväxten som måttstock för samhällens framgång måste ersättas med mer relevanta mått. Den lilla rika elit som bidrar allra mest till klimatkrisen, högerns hjältar, måste ändra sitt sätt att leva mer än några andra.

Högern klarar inte av att ifrågasätta kapitalismens fria marknad med dess inbyggda maktordning. De vill inte heller begränsa privilegierna för den globala överklassen, eller föreslå politiska lösningar som innebär ökad jämlikhet, mer gemensamt ägande eller demokratiskt inflytande över produktionen. Men det kommer att krävas för att rädda klimatet – och det är vänsterns uppgift. Det är områden av politiken där vänstern sedan länge formulerat politiska alternativ och genomfört konkreta förändringar.

Gryning. För att klimatomställningen ska spira måste vänstern bry sig mer om EU, skriver Jonas Sjöstedt. Foto: Christian Charisius/dpa via AP.

Denna motsättning mellan höger och vänster i klimatpolitiken märks tydligt i EU. Vänstern vill inte bara gå längst i höjda klimatmål, förbättrade miljöregler och striktare lagar. Vi kräver systemförändringar av unionens konstruktion och spelregler. EU är i dag bättre än Sverige på klimatpolitik, men politiken är fortfarande otillräcklig. För att klara klimatkrisen måste EU göra upp med gamla dogmer.

EU bygger fortfarande på den föråldrade tanken om att företagens rätt att sälja varor ska överordnas andra hänsyn. Rent konkret innebär det att medlemsländer hindras från att skärpa miljökrav om det innebär att den fria rörligheten av varor begränsas. Det hindrar medlemsländer från att ta täten, antingen genom att ta fram ny teknik eller driva på utvecklingen i frågor som avgaskrav för bilar, kemikalier eller återvinningskrav. Vänsterpartiet vill att alla regler för varor som berör miljö och klimat ska vara minimiregler, medlemsländer ska alltid kunna gå före och införa bättre regler än EU, men aldrig sämre.

EU lider av brist på öppenhet och demokrati. Det ger utrymme för omfattande lobbyism och ibland ren korruption. Det gynnar storföretagen som går som barn i huset hos den slutna EU-kommissionen, samtidigt som det missgynnar folkrörelser som miljörörelsen. 

Bara kommissionen får föreslå nya lagar i EU. Medlemmarna – EU-kommissionärerna – är en sorts superbyråkrater som inte tillåts ta instruktioner från sina hemländer. Det kortsluter den demokratiska processen. Därför måste öppenheten i EU öka och lobbyismen begränsas. EU-kommissionärerna borde utses av och ansvara inför de nationella parlamenten. Vår riksdag, inte byråkrater, borde ha rätten att föreslå nya lagar i EU. En demokratisering av EU skulle gynna folkrörelser och demokratisk debatt, och minska storföretagens makt.

EU-kommissionärer som åker privatjet visar att man inte lever som i de egna högtidstalen

Det är ingen tvekan om att EU:s klimatarbete har skärpts och blivit mer heltäckande. Samtidigt ger unionen enorma subventioner till investeringar och verksamheter som ökar utsläppen. Otaliga flygplatser och motorvägar har byggts med medfinansiering från EU. Unionens jordbrukspolitik går till stor del till animalieproduktion som ger stora utsläpp, medan desto mindre går till att gynna framväxten av de vegetariska alternativen. Subventioner till verksamheter som ökar utsläppen måste fasas ut. Den europeiska investeringsbanken, EIB, är en av världens största långivare. Den bör göras om till en grön investeringsbank för klimatsatsningar. EU:s egna institutioner – med ett ambulerande EU-parlament som ständigt reser mellan Bryssel och Strasbourg, många onödiga flygresor och EU-kommissionärer som åker privatjet – visar att man inte lever som i de egna högtidstalen.

I internationella handelsavtal försöker EU förhandla in så kallade investeringsskydd: klausuler som ger företag rätt att stämma och få skadestånd av stater som genomför lagar som minskar företagens vinst. Det kan handla om oljebolag som inte får borra efter olja i känsliga naturområden eller tobaksbolag som vill kompenseras för varningstexter på cigarettpaket. Detta förhindrar stater över hela världen att ta fram och genomföra skärpningar av klimatpolitiken. Denna typ av investeringsskydd bör avlägsnas ur alla internationella handelsavtal.

Vi måste snabbt komma ned till nivåer av utsläpp av växthusgaser som planeten tål. Den stora skillnaden mellan utsläppsnivåer går inte mellan invånare i olika länder, utan mellan rika och storföretag som orsakar stora utsläpp och de som inte gör det oavsett i vilket land man bor. Vi måste alla bidra till att utsläppen minskar, men de som orsakar mest utsläpp måste minska dem mest. Konsumtion av sjukvård, utbildning, kultur och kollektivtrafik orsakar mycket mindre utsläpp än motsvarande privat materiell konsumtion. Den insikten måste också prägla EU:s ekonomiska politik.

EU:s klimatpolitik bygger till stor del på handel med utsläppsrätter. En sådan handel kan vara effektiv om den utformas rätt, men den har också inbyggda nackdelar. En handel med rätten att släppa ut innebär att priserna på konsumtionsvaror höjs – något de med stora ekonomiska resurser inte påverkas så mycket av, men som för vanliga löntagare märks rejält. Det riskerar att leda till att de som orsakar mest utsläpp kan fortsätta släppa ut som tidigare, medan de som orsakar mindre utsläpp påverkas mer. Därför måste utsläppshandel kompletteras med annan politik som innebär att fossila bränslen fasas ut, att järnväg och kollektivtrafik byggs ut och får lägre priser, att samhället investerar i klimatsmarta bostäder, och att flygbeskattning blir progressiv så att den som flyger ofta betalar mer för varje resa. Privatjet bör förbjudas helt. Trappan måste sopas uppifrån.

EU:s elmarknad måste göras om och Sverige behöver ett pristak för elen

En annan föråldrad del av EU:s politik som bromsar klimatarbetet är de ständiga kraven på avregleringar och privatiseringar. Elmarknaden är ett typexempel där EU:s regler gjorde att elpriserna rusade till orimliga nivåer. Det har även påverkat Sverige trots att vi är en av EU:s största exportörer av el. Hushåll och företag fick betala dyra elräkningar medan kraftbolag kammade hem miljarder. Detta förvärrades av att den svenska blåbruna regeringen inte införde prisregleringar som andra länder. EU:s elmarknad måste göras om och Sverige behöver ett pristak för elen. Om vi vill elektrifiera industrier och transporter så måste vi kunna erbjuda rimliga elpriser.

EU har genomfört långtgående avregleringar av järnvägen. Sverige är ett typexempel på de problem som avreglering av tågtrafiken skapar. Den har orsakat onödig byråkrati, bristande helhetsansvar och kortsiktiga, ineffektiva upphandlingar. En välfungerande tågtrafik kräver sammanhållet ansvar, långsiktighet och starka statliga järnvägsbolag som samarbetar med varandra. Samhällsnytta och klimatnytta, inte kortsiktig avkastning, måste komma först. Det är ingen slump att de länder i Europa som har bäst tågtrafik, som Österrike och Schweiz, satsar ordentligt på sina nationella statliga järnvägsbolag.

USA storsatsar med statligt stöd till förnybar energi som solceller, för att bygga upp nya industrier för elfordon och förbättra järnvägen. Kinesiska staten agerar på liknande vis och Kina dominerar därför tillverkningen av solpaneler. Men EU har byråkratiska regler som hindrar liknande statsstöd. Det gör att vi förlorar investeringar och arbetsplatser i batterifabriker och solcellstillverkning, och blir dessutom beroende av diktaturen Kina på viktiga områden för klimatomställningen. EU:s statsstödsregler måste förändras och tas bort när det gäller klimatinvesteringar. EU har redan pausat förbudet mot statsstöd för vissa gröna industrier, vilket visar att det är möjligt. En global konkurrens om att satsa mest på grön omställning är något gott. Vi ska inte låta gamla EU-dogmer hindra nödvändiga klimatinvesteringar.

Vänsterpartiet är inte bara pådrivande i EU för så ambitiösa klimatmål som möjligt. Vi vill ändra de spelregler i EU som förhindrar att vi tar ned utsläppen i tid. Det skiljer oss från andra partier.

Jonas Sjöstedt vill bli en av Vänsterpartiets kandidater till EU-parlamentsvalet den 9 juni 2024.

Inrikes 21 augusti, 2025

Högern splittrad om utvisningar av arbetare och unga

Flyktingar, främst från Ukraina, köar i Sundbyberg 2022. Foto: Jonas Ekströmer/TT.

Avskaffandet av ”spårbytet” kan kasta ut minst 4 700 arbetande invandrare ur landet, medan tonåringar slits från sina familjer för att skickas till länder de aldrig varit i. Nu växer kritiken mot Sveriges hårdhänta migrationspolitik – även från högerhåll.

– Min fru är från Pokrovsk, som nu är totalförstört. Här är det en annan sorts krig.

Ukrainaren Yevhenii Verkhovych, 43, skrattar uppgivet från sitt kök i jämtländska Sveg. När han kom till Sverige i mars 2022 med fru och tre barn fick han flera jobberbjudanden inom tekniksektorn redan de första månaderna, och tog sikte på att få ett arbetstillstånd.

Efter några månader på företaget Capgemini gick han över till Tietoevry, och började jobba med it-projekt åt Region Stockholm. När konsultfirman Ernst & Young kopplades in för att hjälpa honom med arbetstillstånd vidarebefordrade de hans personuppgifter direkt till Migrationsverket, som i stället gav familjen uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet för Ukrainaflyktingar – något de aldrig ansökt om.

Plötsligt hängde Yevheniis arbete, som familjens enda inkomsttagare, på om han hade möjlighet att flytta till Karlstad. Han frågade Migrationsverket om boende där, och fick ett nej, varpå han blev av med jobbet.

– De gav oss den här lägenheten i Sveg i stället. Jag frågade då om jag behövde skriva på något kontrakt eller betala, de sade bara ”vi tar det sedan”. Ett par månader senare skickade de ett besked om att vi var skyldiga pengar. Det var precis efter att jag förlorat jobbet, och vi hade fått barn. Jag hade just informerat dem om det.

Familjemedlemmarna fick var sitt brev hem, om hyresskulden på 67 000 kronor – inklusive ett adresserat till deras fjärde och yngsta bebis, som föddes här i februari och fortfarande inte har något personnummer. Sedan Yevheniis sista lön i mars 2025 har familjen hankat sig fram utan något ekonomiskt stöd från staten – varken dagersättning, bostads- eller barnbidrag.

– En av mina grannar körde hit från Ukraina i en Skoda från millennieskiftet, helt genomrostad. Migrationsverket vägrade först ge henne några pengar innan hon hade sålt bilen. Det är galenskap.

Flamman kommer i kontakt med Yevhenii Verkhovych genom nätverket och Facebookgruppen ”Vi är 4 700 arbetare” – som dock bara har strax över 2 000 medlemmar. Siffran syftar nämligen på antalet drabbade av vårens ändring i spårbyteslagen. Sedan dess har tusentals människor inte längre möjlighet att ”byta spår”, och stanna i Sverige för arbete snarare än asyl.

Bakom initiativet står göteborgaren Fereshteh Javani (bilden), som kom till Sverige från Iran 2019 och har skrivit om lagens konsekvenser i Dagens Arena. Gruppen är en plats för drabbade att få dela sin historia och sina erfarenheter av processen, berättar hon.

– Folk som blivit av med arbetstillståndet är nästan… jag kan inte säga ”papperslösa”, men de får inte jobba. Även om de har barn och familj, och har köpt bil och hus på banklån. Man kan bara gissa vilka situationer folk sitter i nu, säger hon till Flamman.

Hon är personlig assistent på Humana, och många i nätverket jobbar inom vård och omsorg, ofta som sjuksköterskor eller hemtjänstpersonal. Tre av hennes vänner som drabbats är läkare.

Även lagerarbetare är vanligt förekommande, samt restaurang- och teknikjobb. En annan gruppmedlem som hör av sig till Flamman är 20-åriga Abanoub Maher. Han kom till Sverige som asylsökande från Egypten, med en giltig kandidatexamen i programvaruteknik, och har jobbat med programmering på AFRY de senaste åren.

”Sedan första dagen har jag arbetat och försörjt mig själv. Jag är en fredlig och välintegrerad person i samhället, följer lagen och studerar nu på SFI”, skriver han i ett mejl.

Ansvarig. Jimmie Åkesson presenterar de kommande årens migrationspolitik, 2022. Foto: Christine Olsson/TT.

”Efter att ha haft giltigt arbetstillstånd och uppfyllt alla krav var jag på väg mot permanent uppehållstillstånd, men ändringen av spårbyteslagen hotar nu att göra år av arbete och integration ogiltiga.”

– Jag har kontakt med en ensamkommande kvinna som jobbat i Sverige som lärare i nio år, men som inte fått permanent uppehållstillstånd och kommer drabbas nu. Det är helt orättvist, säger Fereshte Javani.

Att regeringen hösten 2023 höjde försörjningskravet för arbetskraftsinvandrare, från 13 000 till 28 000 kr, beskriver hon som en annan ”hemsk smäll”.

– Men vi klarade det, vi klarade arbetslösheten under pandemin också. Vi kämpade. Nu ska en retroaktiv lag krossa våra liv.

Tror du politikerna förstår konsekvenserna av ett sådant här beslut?

– Jag tror de bara förstår dem på papper, i lagen, i siffror. Inte i verkligheten. Våra arbetsgivare är också arga, oroliga och ledsna. Det här skadar inte bara våra liv, utan hela samhället.

I socialdemokratiska Aktuellt I Politiken ifrågasatte en rad lokala S-politiker nyligen varför partiet hittills röstat ja ”till samtliga förslag som Tidöregeringen lagt fram inom migrationsområdet”. Den senaste tiden har allt fler internt kritiska röster höjts mot rådande migrationspolitik – även från politikens ”arbetsgivarsida”.

Douglas Thor (bilden), ordförande för Moderaternas ungdomsförbund (MUF), vill förvisso utvisa fler kriminella, och menar att ”de flesta förstår” att Sverige bör ha en låg invandring.

”Men alla dessa fall av integrerade, ostraffade och arbetande personer som fått utvisningsbeslut är ju helt galna. Varför skulle vi inte vilja ha kvar dem och låta dem fortsätta bidra till Sverige?” skriver hans pressansvarige i ett sms till Flamman.

”Moderat politik är att ansträngning ska löna sig, här är en grupp där systemet dömer ut dem trots deras slit och flit som gör Sverige bättre. Det är varken humant eller rättvist.”

Helena Nanne (bilden) (M), Moderaternas oppositionsråd i Malmö, har slutit upp bakom Douglas Thor, och skriver i ett mejl till Flamman att ”själva grunden i moderat ideologi” är att ”inte straffa dem som gör rätt för sig”.

”Det är därför fel om unga Malmöbor som precis blivit myndiga, utbildar sig, arbetar och står på egna ben riskerar att tvingas lämna landet på grund av hål i systemet.”

Fredrik Kopsch (bilden), chefsekonom på Timbro, är en annan tongivande kritisk högerröst – och tror sig ha resten av Näringslivets tankesmedja i ryggen.

– Det finns flera fall där barnen till ”spårbytare” som fått permanent uppehållstillstånd ska utvisas, för att de fyllt 18. Det ser jag verkligen som ett helt bisarrt system.

Han berättar om ett barn han träffat som kom hit när hon var 7 år gammal. Flickan ska nu utvisas till Azerbajdzjan, två veckor efter hennes 18-årsdag – utan resten av familjen.

– Hon är ju lika svensk som jag är, och har bott här alla sina formativa år. Vansinnigt omänskligt, utbrister Fredrik Kopsch.

– Jag tror det enda man vinner är siffrorna, ”vi har utvisat si och så här många”. Vi verkar ju ha oerhört mycket svårare att utvisa människor som begår brott än människor som jobbar. Man letar efter var det är enkelt, och spårbyteslagen är ett sådant grepp.

Att tänka på det sena 00-talet, då Moderaterna i stället förde ”världens mest liberala arbetskraftsinvandringspolitik”, känns i dag smått surrealistiskt för Timbros chefsekonom.

– Jag tittade på någon riksdagsdebatt från 2005, där till och med Kristdemokraterna lät väldigt måna om att människor i stor utsträckning som möjligt ska kunna förbättra sina liv genom migration. Jag tror ju inte att så många kommit fram till att de gjorde en helt felaktig analys under stora delar av sina politiska liv. Då tappar jag lite förtroendet för folk. Men jag kanske är naiv.

Det Fredrik Kopsch främst ser, och oroas av, är en förskjutning i det offentliga samtalet – hur invandring, och invandrare, pratas om i dag.

Läs mer

– Jag blev tonåring på 90-talet, när nazister marscherade på gatorna, men trivdes ganska bra i ”mellanperioden” där det offentliga samtalet inte präglades fullt lika mycket av främlingsfientlighet, säger han, och fortsätter:

– Men ska man motivera att slänga ut arbetande människor och inte välkomna hit några fler kan man inte låta som Moderaterna på 00-talet. Pratar du hela tiden om invandrare som fuskare, bidragstagare och kriminella ökar den folkliga acceptansen för en striktare migrationspolitik.

Diskutera på forumet (0 svar)
Inrikes 21 augusti, 2025

”Utan Tiktok hade jag inte varit troende alls”

Jesper Liljeblad deltog på ”Sverige tillber Jesus” i Kungsträdgården 2 augusti. Foto: Line Bankel.

Unga flockas till Svenska kyrkan, inte minst flickor. Samtidigt larmar präster om konservativa tankar som hämtats i sociala medier. ”Varje gång jag kommer hit är det alltid minst tio nya ansikten”, säger Jesper Liljeblad, 23, från Korskyrkan.

På Kolmården hoppar och jagar delfinerna frenetiskt de blå plastdunkarna som kastats ut i vattnet. Bassängen omringas av konfirmander i vita dräkter som vänder sig mot oss anhöriga i publiken.

Det är Svenska kyrkan som tagit över delfinariet för en dag och lokalen är proppfull. Vi stämmer upp i ”En vänlig grönskas rika dräkt” och bakom bassängen rullar psalmtexten på en projektorduk.

Prästen lägger handen på konfirmandernas huvuden, en efter en, och så sjunger vi psalm 791, ”Du vet väl om att du är värdefull”.

Prästen Anna Ryding (bilden) berättar för Flamman att församlingen haft konfirmation på Kolmården sedan 2007.

– Då var ju [SVT:s äventyrsprogram] Wild kids på tapeten. Vi satt några stycken från kyrkan och djurparken och spånade namn. Någon sade Wild and holy, och det lät ju ganska kul.

Förutom själva ceremonin övar de sig att få kontakt med djuren. Det finns en tanke med det, förklarar hon.

– Att vara nära djur, det vet man att det är bra för människor.


Även om Wild kids lagt ned så tycks inte intresset för kyrkan avta bland Sveriges unga. Kyrkohistorikern Joel Halldorf är professor vid Enskilda högskolan i Stockholm och har undersökt Svenska kyrkans konfirmationstatistik.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Okategoriserade 20 augusti, 2025

V utesluter Lorena Delgado Varas och Daniel Riazat

Vänsterpartiet har inlett uteslutningsärenden mot de båda partimedlemmarna Daniel Riazat och Lorena Delgado Varas. Foto: Pontus Lundahl & Christine Olsson/TT.

Vänsterpartiet har uppmanat Daniel Riazat och Lorena Delgado Varas att lämna sina uppdrag, vilket båda meddelar att de inte kommer att göra. Nu har ett uteslutningsärende inletts mot de båda styrelsemedlemmarna. ”Vi lämnar inte kampen”, förklarar Daniel Riazat på Facebook.

Det har stormat kring de båda vänsterpartisterna Lorena Delgado Varas och Daniel Riazat de senaste åren. Inte minst sedan 7 oktober 2023, när de har hamnat i konflikt med partiledningen över hur partiet ska förhålla sig till den svenska Palestinarörelsen.

I dag stod det klart att Vänsterpartiet inlett uteslutningsärenden mot båda partimedlemmarna. Maria Forsberg förklarar beslutet i en skriftlig kommentar till Flamman:

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Inrikes 20 augusti, 2025

SD-toppar minglade med dömd ekobrottsling: ”Trevlig tillställning”

Tobias Andersson är ordförande i riksdagens näringsutskott. Foto: Christine Olsson / TT.

Tobias Andersson, ordförande i riksdagens näringsutskott, undviker frågan om samröret med Allra-profilen undergräver förtroendet för utskottets arbete.

I tisdags kväll höll den tidigare Allra-vd:n Alexander Ernstberger släppfest för sin bok Staten mot kapitalet. Ernstberger dömdes till fängelse 2021 för mutbrott och grov trolöshet mot huvudman, efter att ha genomfört affärer där de själva berikade sig medan svenska pensionssparare förlorade 137 miljoner kronor.

Patrick Siegbahn, som var först med att avslöja Allras affärer på sin sajt Småspararguiden, beskriver Ernstbergers affärer under tiden på företaget som en ”katastrof”. Han understryker också att domen mot Ernstberger bara rör en enskild transaktion av ett dussin affärer på pensionsspararnas bekostnad.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Utrikes 20 augusti, 2025

Ryskt vägval: Washington eller Peking

Eliterna kring Putin slits nu mellan att närma sig USA eller Kina. Foto: Alexander Zemlianichenko/AP/TT.

Den ryska makteliten har länge kunnat förena två berättelser om kriget: ett antiimperialistiskt uppdrag och ett messianskt försvar av västerländska traditioner. Men USA:s inviter riskerar att tvinga fram ett val.

När Donald Trump talade om Ukraina strax efter att han tillträtt, lade han fram förslag med betydande eftergifter till Moskva – bland annat ett formellt erkännande av Krim som ryskt territorium och att överge planerna på att släppa in Ukraina i Nato. Sex månader senare gör Kreml fortfarande anspråk på fem av grannlandets oblaster och vill inskränka landets säkerhetsgarantier.

Rysslands oförsonlighet sägs ofta spegla hänsynslösheten hos en enda man – Vladimir Putin – men förklaras bättre i ljuset av den debatt som följde på USA:s senaste invit till Ryssland. Även om två olika läger har uppstått är de överens om en princip: att inte ge vika en tum när det gäller Ukraina.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Ledare 20 augusti, 2025

Samarbete är bästa försvar

Mark Rutte smeker Donald Trump medhårs under ett möte i Vita huset. Foto: Evan Vucci/AP.

Från höger till vänster blåser upprustningens vindar i Europa, men är det verkligen fler tanks och artilleripjäser som behövs? Genom integration av de existerande försvaren kan man i stället uppnå säkerhet, undvika kapprustning och rädda välfärden.

Orden är redan bevingade.

”Du flyger in till ännu en stor framgång i Haag ikväll. Det var inte lätt men vi fick dem att gå med på fem procent!”

”Europa kommer att betala STORT, som de borde, och det kommer att vara din seger.”

Så löd sms:et från Nato:s generalsekreterare Mark Rutte till Donald Trump inför toppmötet i nederländska Haag i slutet av juni. Då bestämdes att de europeiska Natoländerna alla ska öka sina försvarsutgifter till de fem procent av BNP som Trump hade krävt. Det var en drastisk höjning från de två procent som Nato tidigare hade krävt av sina medlemmar och som bara ett fåtal länder levt upp till.

Under den efterföljande presskonferensen sade Rutte också att ”ibland måste pappa använda hårda ord för att få dem att sluta”, i en referens till Trumps hantering av det pågående kriget mellan Israel och Iran. Ruttes krypande för Trump fick många européer att skämmas. Men hans beteende visar hur underdånigt kontinentens ledare hittills har förhållit sig till den amerikanske presidenten, även om en genomtänkt försvarspolitik samtidigt kan leda till större självständighet från USA.

Detta behov aktualiserades inte minst av mötet mellan Donald Trump och Vladimir Putin i Alaska förra torsdagen, då de planerade att stifta fred genom att tvinga Ukraina att avträda stora områden utan att behöva fråga de jobbiga européerna.

Det är nämligen inte främst mer pengar som behövs om Europas försvar ska säkras.

Orden har också redan omsatts i handling. Enligt Financial Times expanderar europeiska vapenfabriker nu tre gånger så snabbt som före Rysslands invasion av Ukraina. De flesta är inriktade på ammunition och missiler åt det ukrainska försvaret. Men i de nya fem procenten som ska läggas kommer långt mer än så att byggas och köpas.

Europa har alltså antagit utmaningen från Trumps regering när den i vintras indikerade att Europa inte längre kan lita på amerikansk militärmakt för sitt försvar. Rent militärt kan det framstå som rationellt: kontinenten är uppenbarligen hotad av ett Ryssland som har invaderat ett europeiskt land, samtidigt som USA drar sig tillbaka – då måste man bygga upp ett nytt eget försvar. För detta ändamål är man nu till och med beredd att riskera den välfärd som européer så ofta är stolta över, särskilt gentemot amerikaner.

Kalkylen är dock feltänkt. Det är nämligen inte främst mer pengar som behövs om Europas försvar ska säkras.

2024 låg EU:s samlade försvarsutgifter på 3,75 biljoner kronor, vilket utgjorde 1,9 procent av den samlade BNP:n. Nästa år planerar Ryssland, som har ställt om till krigsekonomi, att spendera 7,2 procent på sitt försvar. Det utgör 1,95 biljoner kronor.

I absoluta termer lägger Europa alltså redan mer på sitt försvar än Ryssland.

Det som trots detta gör kontinenten sårbar är att den består av 27 separata arméer, med egna system, befälsstrukturer och organisationer. Så länge det är fallet är Europa inte redo för krig, oavsett hur mycket man spenderar på de enskilda försvaren. Som ekonomen Adam Tooze har påpekat har europeiska länder fått ut extremt lite av sina försvarsinvesteringar under de gångna åren. Hans slutsats är därför att Europa snarare än att dramatiskt öka försvarsutgifterna bör stärka det interna samarbetet.

Ökad integration mellan de europeiska länderna ifråga om allt ifrån upphandling till militär organisering samt förbättring av transportsystem, räcker för att göra det gemensamma försvaret operationellt och effektivt, menar han. Till exempel kan bättre kvalitet uppnås med gemensamma större upphandlingar i stället för det lapptäcke som existerar i dag, något som inte kostar mer pengar men som leder till långt mer effektiva resultat rent militärt.

Läs mer

Ett sådant samarbete kan också kräva nya institutioner och koordineringssystem, företrädesvis under EU:s hägn. Det lär visserligen inte heller vara gratis, men det skulle kosta långt mindre än de 30 biljoner kronor som man nu tänker spendera över tio år.

Med en sådan linje hade man undvikit kapprustning och nedskärningar i välfärden på försvarets altare. Nu ska Sverige som nyblivet Natoland i stället spendera en större andel av BNP än under efterkrigstiden – vilket då skedde för att man skulle stå utanför alla försvarsallianser. Vad förespråkarna för alliansfrihet tenderar att missa är nämligen att priset för neutralitet har alltid varit en stark egen militär.

Även i det ljuset framstår utökat samarbete som en attraktiv linje. Inte minst för en vänster som vill undvika ännu ett årtionde av åtstramning, men som måste hitta ett övertygande svar i försvarsfrågan i en tid som domineras av krig.

Diskutera på forumet (0 svar)
Ledare 19 augusti, 2025

Att flytta en stad – eller riva ett samhälle?

Kiruna kyrka flyttas fem kilometer bort. Inuti finns altarmålningen av prins Eugen som saknar kristna symboler. Foto: Matts Leiderstam.

Altartavlan i kyrkan som rullar genom ruinerna i Kiruna är som LKAB – fylld av guld och gröna skogar. Men löften räcker inte. Nu måste gruvans frukter även komma lokalborna till del.

Nu ska hon i väg. Den 600 ton tunga, 40 meter breda och lika höga kyrkan i Kiruna. Med sin rödbruna kroppshydda och lustiga lökkupoler kommer hon den 19 och 20 augusti att i majestät skrida över en specialkonstruerad väg, vilande på stålbalkar lika tunga som hon själv. Det handlar om en fem kilometer lång sträcka som går från den gamla, redan tömda stadsdelen, till en plats närmare nya centrum. Alla håller andan. 

Och visst lär det bli en spektakulär syn. Det som dock inte kommer att synas när SVT sänder live är hennes dyrbara last: prins Eugens altarmålning som gruvdisponenten och Kiruna-grundaren Hjalmar Lundbohm beställde av sin vän. Det monumentala verket är ingipsat i väggen och gick inte att montera ned, varför minsta skakning under färden kommer att få konservatorernas hjärtan att hoppa.   

Alla jag pratar med talar om gruvan med respekt, ja nästan kärlek. Men frukterna delas inte ut rättvist.

Altartavlan är märkvärdig på flera vis. Någon Jesus eller ängel syns inte till. I stället fick de som var med på invigningen 1912 häpet blicka ut över ett solbelyst landskap med frodiga lövträd i vad som ser ut som en het sommardag i Toscana. De fluorescerande färgerna med guldstänk nästan lyser upp den ölstugeliknande lokalen med elektriskt ljus. Som om prins Eugen hade velat skänka folket en biograf i stället för ett altare. Konsthistoriker har spekulerat. Ville han skänka kyrkan en naturlyrisk andlighet som kunde förena laestadianerna, samerna, högkyrkliga och kommunister? Prins Eugen, eller monsieur Oscarsson som han titulerade sig som konststudent i Paris, kallades ändå ”den röde prinsen”. 

Men motivet handlar mest om symbolik. Han ville framkalla ett mentalt tillstånd av salighet, guld och gröna skogar i bokstavlig tappning. 

På sätt och vis är målningen profetisk. Kyrkflytten är symbolen för det futuristiska projektet Flytta Stad. Inte bara för att undvika en katastrof när håligheterna under marken riskerar att kollapsa hela kvarter, utan för att borra sig ännu djupare in i Kiirunavaras innandöme. LKAB står visserligen för notan, som enligt tidigare beräkningar kommer att landa på 30 miljarder kronor, men det borde ändå betraktas som rea eftersom kommunen får nya enorma kostnader vid omställningen som måste tas någonstans ifrån. Många, särskilt mindre kulturföreningar, har blivit mos i maskineriet, vilket såklart är ett problem för det som ska bli Europas kulturhuvudstad 2029. 

Visst rullar pengarna in: under 2024 gjorde det statligt helägda företaget en vinst på 8,7 miljarder kronor. De pengarna kommer dock inte Kirunaborna till del. Väntetiden för en hyresrätt är minst tio år – tjugo år om det gäller stadskärnan – och den som behöver föda barn måste köra 1,5 timme till Gällivare. Skolorna saknar lärare och 35 procent av eleverna går ut utan fullständiga betyg. Det gör att det är svårt att få kunnigt folk, ja folk över huvud taget, att stanna kvar och söka sig dit för att ta några av de många lediga jobben. De som försöker pendla ger upp eftersom tågen norrut är så nedgångna att de luktar kiss och nattågen ser ut att läggas ner helt och hållet. I samebyarna som ser sina FN-stadgade rättigheter köras över av LKAB, kokar det av frustration.

Här kolliderar alltså starka intressen. Urfolk och kulturbygd utmanas i strävan efter ett livskraftigt Norrbotten, där de unika resurserna ger jobb och bidrar till klimatomställningen. Alla jag pratar med talar om gruvan med respekt, ja nästan kärlek. Men frukterna delas inte ut rättvist.

I Norge och andra länder finns regler som gör att en viss del av intäkterna tillfaller kommunen och lokalbefolkningen, men den svenska minerallagen utlovar bara en ersättning till staten. Det inte konstigt att folk förtvivlar inför denna resurskolonialism när de samtidigt ser sin hembygd jämnas med marken av bulldozrar.

Läs mer

Kungen är på väg norrut, likaså Carola och Kaj. Gruvan är trots allt en nationalklenod och 80 procent av Europas järnmalm kommer härifrån. 

Vad skulle gruvdisponent Lundbohm och prins Eugen tänka om de såg ner på spektaklet från sin himmel? Kanske att deras plan fullföljs hundra år senare. Det enda som möjligen överraskar dem är att altartavlans toscanska landskap är på god väg att bli verklighet i Kiruna.

Diskutera på forumet (0 svar)
Inrikes/Nyheter 19 augusti, 2025

Frilans Finans startar ”gult fack”

Via Frilans Finans kan privatpersoner fakturera utan eget företag, i utbyte mot en avgift. Foto: Erik Simander/TT.

Frilans Finans beskriver sitt nya kollektivavtal som ”en milstolpe”. Men det nybildade Uppdragsarbetarförbundets ledning har en lång historia inom bolaget. ”Man har i stort sett tecknat ett kollektivavtal med sin HR-avdelning”, säger den fackliga utredaren Pontus Blüme.

Den 6 augusti tecknade det nystartade Uppdragsarbetarförbundet ett ”banbrytande” kollektivavtal med Frilans Finans, en plattform som låter privatpersoner fakturera utan eget företag.

Enligt företaget har över 100 000 använt tjänsten för att fakturera kunder (till en avgift på några procent) sedan man ”uppstod organiskt” år 1999, och i dag finns man i fem länder utöver Sverige. Över en halv miljon fakturor har skickats via plattformen sedan start.

”Vi anser att vi har en plats att fylla här. Det finns många utmaningar inom området. Exempel på det är rätten till a-kassa och säkerställande av avsättning till tjänstepension”, skriver Dick Rehnström.

Han är ombudsman på Uppdragsarbetarförbundet (UAF), som beskriver sig som ett ”opolitiskt och fristående” fack, bildat under sommaren ”för att möta de specifika behoven hos människor som arbetar uppdragsbaserat”.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Kommentar/Kultur 16 augusti, 2025

Alice Aveshagen: Labubu är inget gulligt troll – det är avgrunden

Enligt uppgift har trollet under årets första halvår sålts till en summa av drygt fyra miljarder kronor. Foto: Henrik Montgomery/TT.

Det är en kvav sommarkväll i herrens år 2025. Du står i ett gathörn och väntar på grönt. Framför dig: en Prada-väska, en perfekt gelmanikyr, och så dinglande från dragkedjan – ett plastmonster med ljusrosa päls och psykotiskt leende. Labubu. Den stirrar. Den dömer. Den vet att du redan googlat återförsäljare. Och du vet att den vet.

Det här är inte gulligt utan diaboliskt. Samtidens känslomässiga bottenläge, fäst med kromad karbinhake.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Inrikes/Utrikes 16 augusti, 2025

Business på gränsen till krig

Kambodjansk soldat håller koll på lastbilar med förnödenheter. Foto: Anton L. Delgado/AP.

I maj regnade både indiska och pakistanska missiler över Kashmir, och mellan Thailand och Kambodja blev läget nyligen glödhett för första gången på länge. Längs Asiens mest omstridda gränser finns miljarder att hämta – om man heter Saab.

När Kambodja och Thailand kommer överens om vapenvila den 28 juli har fyra dagars explosiva våldsamheter längs gränsen redan hunnit döda dussintals civila, på båda sidor gränsen. Hundratusentals har evakuerats eller är på flykt. Båda parter hävdar att den andra sköt först.

De kambodjanska militära mål Thailand attackerar i slutet av juli ligger precis i närheten av flera hinduiska stentempel från 1000-talet, som spelar stor symbolisk roll i båda sidors anspråk över området. Fyra jaktplan släpper bomber över djungeln – två amerikanska F-16, två svenska Jas Gripen.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Diskutera på forumet (0 svar)