Därmed har i år 48 personer dött i arbetsrelaterade olyckor, vilket är långt ifrån Arbetsmiljöverkets nollvision. 

– Varenda dödsfall är tragiskt och i många fall hade det kunnat förebyggas om en ordentlig riskbedömning gjorts, säger Per Nylén, avdelningsdirektör på Arbetsmiljöverket.

Han tycker dessutom att det inte borde kallas olycka eftersom många har kunnat förebyggas genom ordentliga riskbedömningar.

De 48 som dör på sin arbetsplats är bara en liten del av den klassrelaterade dödligheten. En rapport från Arbetsmiljöverket från 2019 beräknar att uppemot 3 000 arbetare dör i förtid på grund av sjukdomar, skador och stress som uppkommer på jobbet.

2019 låg antalet dödsfall på 29, men de senaste tre åren har antalet ökat.

Per Nylén säger att ökningen kan bero på covid-19. Under covid var fler hemma och nu när folk börjar gå tillbaka eller byter jobb får de inte tillräckligt med träning vilket kan leda till fler dödsfall.

– Det finns branscher som är farligare än andra och där kan det oftast göras mycket mer, säger Per Nylén. SCB:s statistik visar hur yrke hänger samman med dödlighet. Arbeten med höga kompetenskrav dör i mindre utsträckning på arbetsplatsen än de med lägre kompetenskrav, visar statistiken. 

Enligt Per Nylén ska arbetsgivarna inte enbart göra en riskbedömning på arbetsplatsen utan även på individnivå. 

– Det kan vara om man är ute sent på natten och kör bil, om man är ute i farliga områden där man kan bli rånad eller om man kör mycket bil och det är snö och halka. Om det skulle göras så skulle betydligt färre dö på sitt arbete, och inte bara dö utan även inte skadas.