Medan beslutet firades runt om i världen svarade Israels regering med att avfärda målet som ett antisemitiskt angrepp på landet. Men även USA:s regering beskrev i ett uttalande domen som ”grundlös”.

USA:s stöd till kriget i Gaza har upprört en hel värld. Israels bombkampanj, som hittills har skördat över 26 000 palestinska liv, hade varit omöjlig utan USA:s ständiga vapenleveranser, som trots allt starkare internationell och inhemsk kritik har fortsatt. Att det är fallet beror på en enda man: president Joe Biden.

Många hade hoppats att demokraten Biden skulle visa sig hårdare mot Israel än Donald Trump. Det hoppet var dock dödfött. Biden har länge gjort sig känd som en av Washingtons ivrigaste Israel-anhängare. Stödet har ibland varit så extremt att israeliska ministrar har tvingats ta avstånd från honom.

Enligt vänstertidningen Mother Jones grundlades Bidens Israel-stöd för över 50 år sedan: samtal med hans far om Förintelsen, ett möte med premiärminister Golda Meir 1973, samt intryck av den hökaktiga demokraten Scoop Jackson, som fick honom att göra flera besök i Israel och vid koncentrationsläger, ska ha varit ögonöppnande.

Under Libanon-kriget på 1980-talet kritiserades premiärminister Menachem Begin hårt av USA:s president Ronald Reagan, som beskrev de israeliska bombningarna av civila områden som en ”förintelse”. Andra var mindre kritiska. Efter ett statsbesök i Washington berättade Begin för israelisk press att en ung senator hade hållit ett passionerat tal till stöd för Israel, och sagt att han skulle gå längre än Israel och inte bry sig om huruvida kvinnor och barn dödades ifall USA invaderades. Begin tog avstånd från talaren, som han menade nedvärderade mänskligt liv. Namnet på senatorn? Joe Biden.

Biden har konstant skyddat Israel från internationell kritik och förespråkat privata samtal framför offentliga påtryckningar.

I början av 1990-talet var han en hård kritiker av president George H. Bushs försök att tvinga Israel till fredsförhandlingar med palestinierna. Under den mer Israelkritiske Barack Obama beskrev sig Biden som Netanyahus ”bästa vän” i Washington. Det blev tydligt när han 2010 underminerade sin egen presidents försök att stoppa Netanyahu från att utöka de illegala bosättningarna.

Biden har konstant skyddat Israel från internationell kritik och förespråkat privata samtal framför offentliga påtryckningar. Inställningen sammanfattas bäst i de ord han ska ha sagt till Israels USA-ambassadör: ”Israel skulle kunna hamna i slagsmål med vårt land – vi skulle fortfarande försvara er.” Enligt en tidigare tjänsteman i Bidens kabinett verkar presidenten ”inte erkänna alla parters mänsklighet i konflikten”.

Den senaste månaden har Bidens ton mot Netanyahus regering visserligen hårdnat något. Men med tanke på hans förflutna finns det lite hopp om att USA kommer att ändra linje i frågan. I november gav Kongressen grönt ljus för den största vapenleveransen till Israel sedan 1979, till ett värde av över 14 miljarder dollar. För två veckor sedan slog Netanyahu fast att grundandet av en palestinsk stat är utesluten, trots att en tvåstatslösning är Bidens politiska mål.

Denna flathet inför en extrem israelisk regering riskerar att underminera Bidens chanser i höstens presidentval. I vågmästarstater som Michigan är den arabisk-amerikanska minoriteten dubbelt så stor som den marginal med vilken han vann staten i förra valet, och i Arizona sex gånger så stor. Netanyahu kan nu framställa sig som det enda som står i vägen för Bidens tvåstatslösning, vilken han har visat sig kapabel att hindra, samtidigt som han kampanjar för Trumps återval.

Joe Biden må ha lämnat flera av sina tidigare konservativa positioner bakom sig, inte minst i den ekonomiska politiken. Men i Israel-frågan är han fortfarande den politiska person som han gjorde sig känd som för 50 år sedan: en av USA:s värsta hökar.