Man vet att Sverige fungerar toppen när morgontidningen innehåller sådana här meningar: ”Ägarförhållandena bakom Södertälje tingsrätt har varit föremål för diskussioner på Domstolsverket under flera år.”

Vänta, tänker du kanske, tingsrätten ägs väl av oss alla? Näpp, inte i det nya Sverige. Nu ägs den av Södertäljenätverket.

(Nu är det läge att gå ut och skrika in i en buske innan du läser vidare.)

Dagens Nyheter avslöjade i dag att Domstolsverket på sju år betalat 45 miljoner kronor i hyra för stadens tingshus till en nyckelperson i Södertäljenätverket, och kontraktet gäller i fyra år till. Mannen utreds just nu för omfattande ekonomisk brottslighet, hans affärspartner har fått bankkonton nedstängda och är dömd för våldsbrott, och redovisningskonsulten är dömd i flera rättegångar, bland annat i ett mordfall.

Snart kanske de värnpliktiga kan få äta frukost med Xi Jinping i mässen

Under granskningens gång ringer en påstådd presstalesperson för koncernen upp och kallar DN:s journalist ”luffare”, ”psykopat” och ”antastare”. (Vilket eventuellt är samma ord som du ropade i busken.)

Precis den sortens människor som man vill stöta på i domstolens garage, vilket domstolschefen Nina Stubbe berättar att hon ofta gör. Koncernens förvaltare har nämligen tillträde till lokalerna med egen nyckeltagg. Man får hoppas att ingen råkar installera en mikrofon. Men praktiskt för nätverket förstås – som kan passa på att ha styrelsemöte under gängrättegångarna.

Stubbe ställer rimliga frågor: ”Ska vi ha domstolar som ägs av privata aktörer med vinstintressen? Även utländska aktörer?” Att de ens behöver ställas.

Man kunde tro att staten äger sina mest centrala myndighetslokaler, men så är alltså inte fallet. I dag anses det mer ”effektivt” med privata fastighetsförvaltare. En som gått i spetsen för utvecklingen är den tidigare socialdemokraten Ilja Batljan, vars fastighetsbolag SBB har specialiserat sig på att köpa byggnader från kortsiktigt tänkande kommunpolitiker och hyra tillbaka dem med vinst.

När hans fastighetsimperium i fjol började falla som ett korthus blev man snart varse om faran, utöver att folkets pengar kastas i en ugn. Yrvaket insåg man att om utländska storägare kan ta över Batljans krisande bolag så kan de även snart förfoga över mer känsliga platser, såsom det anrika Dalregementet i Falun. Bland intressenterna nämndes bolag från Saudiarabien och Kina. Snart kanske de värnpliktiga kan få äta frukost med Xi Jinping i mässen.

När välfärden säljs ut till privata intressen blir de också bankomater för kriminella

Det finns fler möjligheter – polishusen i Västervik och Kalmar, samt en domstolsbyggnad i Falun, ägs exempelvis av Vacse fastigheter, med bland annat Volvo i ryggen. Dessutom ägs sju polisfastigheter av privatpersoner, varav fem har tidigare skulder hos Kronofogden, tvister med Skatteverket och trafikordningsbrott, enligt en granskning av SVT.

När välfärden säljs ut till privata intressen blir de också bankomater för kriminella. Därför jämförde statsvetaren Bo Rothstein och hans kollegor den svenska korruptionen med södra Italien i en debattartikel för två år sedan. De radade upp ett axplock på ett tiotal rapporter som slog larm, och konstaterade att ”valfrihetsreformerna från 1990-talet har skapat en marknad för kriminella aktörer.” En italiensk korruptionsutredning kallades i folkmun för Tangentopoli, på svenska översatt till ”Mutköping” – anar jag ett nytt namn på Södertälje?

Nyliberalismen är bokstavligen kriminell. Men vad hjälper det när Södertäljenätverket äger domstolarna?