På Tirdad Zolghadrs universitet publicerades den 10 oktober ett uttalande i vilket de sade att hela institutionen står bakom Israel. Man lade också upp en israelisk flagga på hemsidan. En månad senare, i mitten av november, ägde en studentprotest rum i universitets entréhall.

– De läste upp namnet på dem som hade dödats fram tills dess, och krävde att universitetet skulle vara neutralt. Om universitetet tog ställning för Israel måste de också publicera ett uttalande där de tar ställning för palestinierna.

Vad som sedan hände beskrivs olika beroende på vem man frågar. Skolans rektor var närvarande och stämningen hade blivit allt mer laddad. Själv hävdar Tirdad Zolghadr att han hunnit lämna rummet innan diskussionen börjat hetta till. Några dagar senare kunde han läsa i tidningen om sig själv där han beskrevs som ”ledaren för en våldsam protest med antisemitiska inslag”. Zolghadr håller inte med om beskrivningen.

Det måste vara fruktansvärt att vara palestinier i det här landet.

– De sade att det är ett folkmord och att Israel är en bosättarkolonial stat. Det enda som sades om judar var när rektorn hävdade att judar inte känner sig säkra vid universitetet.

En kollega till honom anmälde universitetet till pressombudsmannen och deras beslut kom för bara en vecka sedan. De kom fram till att han hade behandlats på ett orättvist sätt och kontaktade journalisten som skrivit artikeln.

– Han sade att han hade fått uppgifterna om mig från bland annat universitetsledningen. Så det var min egen chef som gav pressen mitt namn.

Efter en tid gick Tirdad Zolghadr med studenterna i en tre dagar lång strejk. I samma veva skulle hans tjänst förlängas enligt en procedur av administrativ art. I stället höll kollegiet en omröstning, utan att bjuda in vare sig honom eller några studenter.

– De hittade en teknisk detalj att slå ned på och valde att inte förnya mitt kontrakt, säger Zolghadr, som ännu inte fått någon officiell bekräftelse på avskedet.

Han beskriver det som första gången det hänt.

– Ingen av de tidigare gästprofessorerna har råkat ut för det. Det har alltid varit treåriga kontrakt som förnyas efter halva tiden.

När började du ana att ett skifte var på gång i den kulturella sfären i Berlin?

– Jag är från Teheran från början. Vänner brukar säga åt mig sluta klaga eftersom jag i alla fall inte behöver undervisa i Iran. Men nu säger jag åt dem att i Iran sker inte heller censuren och likriktningen genom att skäggiga män med gevär springer in och börjar skrika under föreläsningar. Istället är det samma teknokratiska skrämseltaktik. Man läcker namn till pressen, belönar dem som spelar efter spelreglerna och marginaliserar dem som vägrar, bedriver utpressning.

Tirdad Zolghadr nämner den så kallade antideutsch-rörelsen, och bristen på en Israelkritisk vänster i Tyskland. För bara några år sedan menar han att det var möjligt med en vänsterjudisk kritik mot Israel, men att den rörelsen i dag är marginaliserad.

– Det måste vara fruktansvärt att vara palestinier i det här landet. Men är det inte också fruktansvärt att vara vänsterjude? När barnbarnen till dina äldre släktingars mördare censurera dig, säger han och fortsätter:

– Det mörkaste som sagts hittills står konstcuratorn och aktivisten Emily Disch Becker för. Hon sade: ”En dag kommer tyskarna att vakna upp ur den här mardrömmen, se sig om och fråga vem de ska anklaga, och det kommer att vara judarna.”

Flamman har sökt konsthögskolan UDK för en kommentar om det som hänt. I ett mail bekräftar skolan att Tirdad Zolghadr varit gästprofessor men att ”hans kontrakt löpte ut den sista mars i år. The Graduate School’s Committee BAS beslöt då att inte erbjuda ett nytt kontrakt. Av integritetsskäl och skydd av privata uppgifter kan vi inte ge er mer information kring kommitténs beslut.”