En tidigare journalist på högertidningen Bulletin sades upp på ett sätt som enligt Unionen bröt mot flera lagar. Tidningen dök inte upp till förhandlingen – och ålades att betala över 700 000 kronor. Nu vill Bulletin att beslutet omprövas.
Över 700 000 kronor – med ränta. Så mycket ålades Bulletin nyligen att betala till en av sina tidigare journalister, som dragit sin tidigare arbetsgivare inför rätta med hjälp av fackförbundet Unionen. Dessutom tvingas webbtidningen betala rättegångskostnader på mer än 100 000 kronor.
Det slås fast i en så kallad tredskodom i Stockholms tingsrätt. Begreppet innebär att rätten fattat sitt beslut utan att ha hört Bulletin, eftersom tidningen inte dök upp till förhandlingen.
Läs direkt. Bli prenumerant!
Få tillgång till alla artiklar och exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.
Är du redan prenumerant? Logga in
Journalisten anställdes som heltidsreporter på den ”frihetligt konservativa” webbtidningen i mars 2022, och har över tusen artiklar listade under sitt namn på sajten. I oktober 2023 fick journalisten veta av Bulletins vd Tino Sanandaji att tidningen hade ekonomiska problem, och att tjänsten eventuellt skulle komma att påverkas.
Klockan 22:55 på natten den 2 januari 2024 skickade Sanandaji ett mejl där han meddelade att journalisten ”kommer att sägas upp” från tidningen. I ännu ett mejl, klockan 00:18, bekräftade han uppsägningen.
Det är inget som har diskuterats över huvud taget med personalen
Unionen hävdar att Sanandajis förfarande bröt mot flera av reglerna på arbetsmarknaden – bland annat turordningsreglerna i las, som bygger på principen ”sist in, först ut”. En stor del av den övriga redaktionen hade enligt stämningsansökan anställts efter den sparkade journalisten, bland annat en manlig reporter som fått sin anställning strax innan uppsägningen.
Bulletin förhandlade inte heller uppsägningen med Unionen, trots att de enligt stämningsansökan kände till journalistens medlemskap i facket. Efter att Bulletin uppmärksammats på regelbrotten försökte de dra tillbaka uppsägningen, något som journalisten inte accepterade.
I förhandlingar med Unionen har Bulletin hävdat att journalisten i strid med avtalet jobbat åt en annan arbetsgivare under uppsägningstiden. Unionen avvisade invändningen, och menade att det rörde sig om videomaterial filmat två år innan journalisten fick anställning på Bulletin.
Efter att förhandlingarna strandat lämnade Unionen in en stämningsansökan med ekonomiska anspråk på 579 000 kronor.
När förhandlingen skulle hållas i oktober dök Bulletin inte upp. I ett dokument inskickat till tingsrätten efter domen motiveras frånvaron med att vd Tino Sanandaji inte meddelats om stämningen, då han ”bor delvis utomlands och besöker Sverige sporadiskt”. Till Flamman skriver Sanandaji att Unionen inte skickat sin stämning till Bulletins korrekta postadress.

På grund av Bulletins frånvaro valde rätten att gå på Unionens linje. Det innebär att Bulletin ålades att betala ut utebliven lön och sjuklön under uppsägningstiden på 40 000 kronor, avgångsvederlag på 100 000 kronor samt uteblivna pensionsförmåner och semesterersättningar på sammanlagt omkring 100 000 kronor.
Dessutom innebär brotten mot turordningsreglerna att journalisten, enligt tredskodomen, har rätt till ekonomiskt och allmänt skadestånd. De summorna ligger på 166 000 respektive 285 000 kronor.
”Den av Unionen begärda ersättningen är skälig och ska utgå”, skriver domstolen i domslutet.
Efter tredskodomen har Bulletin begärt att beslutet omprövas, och enligt Unionen har handläggningen av ärendet nu återupptagits. I ansökan om att ompröva beslutet, som skickades in lite mer än en månad efter beslutet, skriver tidningens juridiska ombud att Bulletin bestrider käromålet i sin helhet.
I ett sms till Flamman skriver Bulletins vd Tino Sanandaji att tredskodomen att tidningen i dagsläget inte är skyldiga att betala ut pengarna, då bolaget ansökt om återvinning. Målet kommer att tas om i mitten av mars, enligt Pierre Dahlqvist, juridiskt ombud och förbundsjurist på Unionen.
Den av Unionen begärda ersättningen är skälig och ska utgå
Flamman har sökt den avskedade journalisten, som avböjer att kommentera med hänsyn till det pågående ärendet. Pierre Dahlqvist är dock fortsatt optimistisk.
”Utifrån hur bevisningen ser ut och den skriftväxling som förevarit tycker jag alltjämt att det finns goda chanser att nå framgång”, säger han till Flamman.
Chefredaktör Dan Korn vill inte uttala sig om rättsprocessen, men säger till Flamman att uppsägningen ”gått helt korrekt till” såvitt han vet. Han bor utomlands, men uppger att han besöker redaktionen ungefär en gång i månaden och har daglig kontakt med personalen.
Hur har stämningen i personalen varit när ni diskuterat domen?
– Det är inget som har diskuterats över huvud taget med personalen.
Känner personalen på Bulletin till den här domen?
– Det tror jag inte.
Bör inte personalen informeras om en sådan sak?
– I det här fallet bedömer jag det inte så.
Stämningen är inte den enda gången under hösten som Bulletin hamnat inför rätta. I november 2024 gick bolaget med på förlikning med en tidigare medarbetare. I det fallet ålades Bulletin att betala 57 000 kronor för uteblivna semesterdagar.
På frågan om fler liknande fall kan dyka upp i framtiden avböjer Dan Korn att svara.
– Det är också en fråga som Tino måste svara på, faktiskt. Men för tillfället har vi inte några uppsägningar på gång. Än en gång, jag kan inte svara på det.
Under merparten av Bulletins existens har webbtidningen dragits med ekonomiska problem, bland annat till följd av höga löner. Under hösten 2021 rapporterade nyhetssajten Breakit att dåvarande chefredaktören Andrew Rosenthal hade en månadslön på över 200 000 kronor. I januari 2022 meddelade Journalisten att de hade 720 000 kronor i obetalda skulder, trots ett nyligen beviljat driftsstöd på 8,3 miljoner kronor.
Månaden därpå försattes bolaget i konkurs – men konkursboet köptes upp av Tino Sanandaji, som fortsatte att driva verksamheten. I maj 2024 avslogs Bulletins ansökan om mediestöd.
Dan Korn vill först inte spekulera i hur tidningens ekonomi påverkas av en eventuell dom i tvisten, utan hänvisar till Tino Sanandaji. Sedan tillägger han, med ett skratt:
– Det förbättrar inte situationen, så mycket kan jag säga.
Artikeln har tillfogats en rättelse.